Från forskning till verklig nytta – så ska Sveriges infrastruktur rustas för framtiden

Sveriges infrastruktur står inför stora utmaningar, med stor underhållsskuld, låg förnyelsetakt och inte minst ökande klimatförändringar. Med smarta, datadrivna lösningar, stärkt kompetens och rätt insatser i rätt tid kan vi vända utvecklingen – och säkra robusta system även i framtiden.

Vatten i kranen, vägar som håller för alla behov och i alla väder, avlopp med tillräcklig kapacitet och en pålitlig och stabil järn- och spårväg. Den kritiska infrastruktur vi idag ofta tar för givet ställer höga krav på de kommunala organisationerna, och behöver anpassas för att kunna tjäna oss lika väl i framtiden. Men behovet av både klimatanpassning och underhåll innebär också möjligheter, till mer innovation och smartare användning av systemen.

RISE leder forskningsprogrammet Mistra InfraMaint, som samlar forskare, kommuner och organisationer för att bygga ett forskningsområde som syftar till att säkra en hållbar och tillgänglig infrastruktur – för många generationer framåt.

Lars Thell Marklund, forskare på RISE, är programchef.
– Vårt uppdrag är dubbelt: att driva forskningsfronten framåt och att samtidigt säkerställa att kunskapen omsätts i praktik som stärker förvaltningen av Sveriges infrastruktur på ett hållbart, kostnadseffektivt och robust sätt.

Projekt som gör skillnad

Programmet har finansierat och stöttat en rad projekt och doktorander, som spänner över breda ämnen – med den röda tråden smartare underhåll av infrastruktur.

Det kan handla om att använda sig av digitala tvillingar av spårväxlar, för att göra underhåller billigare, enklare och mer effektivt, eller hur sensorer kan placeras för optimal övervakning av dag- och spillvattennät.
Ett projekt använder sig av maskininlärning och drönare för att tillståndsbedöma skick på broar som annars är svåra att komma år för manuell bedömning, ett annat har kartlagt hur våra infrastruktursystem växt fram historiskt, för att bättre kunna förstå den situation vi befinner oss i idag.

– Det är viktigt att vår forskning har ett starkt implementeringsperspektiv, och att vi bedriver forskning som kan göra stor skillnad i den dagliga driften när den kommer ut och används i verkligheten. Det kan handla exempelvis om att ta datadrivna beslut, säkra kompetensöverföring eller minska manuell hantering, säger Åsa Flydén, biträdande programchef och projektledare på RISE.

Programmet är inne på de sista av sina tio år, och under slutfasen ligger stort fokus tungt på verklig förändring och implementering av forskning – att få resultat i användning, och göra mätbar nytta i samhället.

Kunskaper för framtiden

Kunskapsöverföring är en viktig del i det arbetet, och att stärka kompetensen ute i kommuner och organisationer när det gäller exempelvis tillgångförvaltning och planering av underhåll.

Under ledning av Madelen Malm projektledare hos RISE, har ett unikt koncept utvecklats: ett samverkansprojekt som samlar representanter från svenska kommuner och VA-organisationer, för att under ett års tid lära av varandra och av inbjudna experter.
En unik lärandeform som samlat ett tiotal svenska organisationer i två olika omgångar, och som även paketerats i en vetenskaplig artikel, som nyligen publicerats.
Samverkansprojekten har varit uppskattade och flera kommuner och organisationer har fördjupat sina kunskaper kring underhåll och förvaltning av infrastruktur.

– Innan vi gick med i samverkansprojektet visste vi inte jättemycket om tillgångsförvaltning men när vi går ur det så har vi byggt en stabil grund som vi dessutom delar med de andra som varit med, berättade Fredrik Torstensson, avdelningschef på Göteborgs stad Kretslopp och vatten, efter avslutat projekt.

Mistra InfraMaint är ett bra exempel på hur forskning kan engagera både akademin och verksamheterna där forskningen ska göra skillnad – för att ta konkreta steg för att framtidssäkra livsviktig infrastruktur.