Är biogas nyckeln till ett självförsörjande jordbruk?

Jordbruket sitter på en enorm outnyttjad resurs av restprodukter som redan finns på gården. Det är biomassor i form av allt från gödsel och halm till blast, ensilage och olika typer av grödor. Mycket av detta kan bli biogas. Det berättar Mats Edström, forskare på RISE inom kretsloppsteknik och delaktig i AgroDrive med fokus på hållbara agrara biomassor.

Efterfrågan på biogas i Sverige är betydligt större än produktionen, och industrin räknar med att behovet kommer att femdubblas till 2030. 

   - Avfall och gödsel räcker inte för att möta den ökningen. Därför måste också jordbrukets hållbara biomassor tas tillvara, säger Mats. 

AgroDrive arbetar för en fossilfri livsmedelskedja och vill utforska hur den här outnyttjade potentialen ska komma till större nytta. Mats berättar hur han och kollegorna i centrumbildningen ska gå till väga: 

   - Först räknar vi ut hur mycket hållbar biomassa jordbruket kan leverera, både i dag och år 2050, beroende på hur jordbruket utvecklas. Sedan testar vi olika scenarier: Hur kan biomassan användas i ett bioraffinaderi? Hur mycket biogas kan man producera? Och hur stor del av jordbrukets behov av energi och insatsvaror kan då lösas?

Tre användningsområden för biogas

Mats berättar att biogas kan spela flera roller i framtidens jordbruk, både i befintliga system och genom nya tekniker. Han ser främst två tydliga användningsområden:

1. Ersättning till naturgas i industrin

Biogas kan användas i stället för naturgas för att producera vätgas. Vätgas används i sin tur i produktionen av:

• HVO, som ersätter diesel i dagens maskiner.
• Ammoniak, som är basen för mineralgödselkväve.

På så sätt skulle insatsvaror som jordbruket redan använder kunna tillverkas fossilfritt. Vid användning av biogas som insatsvara till industrin kan den även bidra till produktion av drivmedel och kemikalier som kan användas utanför jordbruket. 

2. Driva jordbrukets maskiner direkt

Biogasdrivna traktorer finns redan idag. Ett fullt skifte skulle kräva byte av maskinpark, men ger en stor potential till fossilfritt jordbruk.

Så kan växtnäringen i rötresten tillvaratas

En viktig del inom AgroDrive är att biogasproduktionen inte får ”slösa bort” växtnäring. Rötresten, det som blir kvar efter rötning i produktionen av biogas kommer till nytta som ett värdefullt gödselmedel.

   - All växtnäring och ungefär hälften av kolet stannar i rötresten. Det betyder att vi genom att tillvarata den ger tillbaka näringen till marken, ofta i en form som är mer lättillgänglig för grödorna, förklarar Mats. 

I den nuvarande processen sker utsläpp av ammoniak och metan, men AgroDrive har som mål att hitta nya sätt som minskar dessa utsläpp vid hanteringen. 

Resurseffektivitet i biogassystemets alla led

För att göra biogassystemet än mer resurseffektivt och öka den totala produktionen, vill Mats och kollegorna inom AgroDrive undersöka hur biogasens koldioxid kan användas tillsammans med el för att skapa så kallade elektrobränslen, till exempel e-metan.

   - Då tar vi vara på ännu mer av kolet och gör ytterligare ett bränsle som kan användas på samma sätt som vanlig biogas, förklarar Mats. 

”Svenska gårdar kan producera mycket mer än mat” 

Mats berättar att AgroDrive kommer ta fram en samlad bild av hur mycket inhemska biobaserade drivmedel och insatsvaror Sverige kan producera, och hur det påverkar landets självförsörjningsgrad.

- Vi ska visa hur biogasen kan bidra till att minska jordbrukets fossilberoende och öka tryggheten i hela livsmedelssystemet. Resultaten blir också viktiga underlag för politik och strategiska beslut i flera sektorer, säger han. 

Vad hoppas du att AgroDrive ska ha åstadkommit inom biogasområdet om fyra år? 

   - Att vi ser jordbruket som den resurs det faktiskt är. Svenska gårdar kan producera mycket mer än mat: de kan producera energi, kolflöden och biobaserade råvaror. Med rätt teknik och styrmedel kan biogasen hjälpa oss att bli både mer hållbara och mer självförsörjande.