Kontaktperson
Carmen Cobo Sanchez
Forskare
Kontakta CarmenPlaster innehåller ofta stabilisatorer som ska förhindra att materialet oxiderar. Det är stabilisatorerna som förhindrar att materialet oxiderar och det är de som avgör vilken OIT (oxidationsinduktionstid) materialet har. OIT definieras som den tid då den oxidativa sönderdelningen av ett plastmaterial börjar då materialet hålls vid en konstant för
Genom att genomföra en OIT-analys ges information om hur välstabiliserat materialet ifråga är mot oxidation. Ett dåligt stabiliserat material kommer att börja oxidera snabbare när det värms upp till en hög temperatur i syre medan ett väl stabiliserat material kommer att uppvisa en längre OIT. Vi utför ofta OIT-analyser på fyllkroppar av olika slag.
ISO 11357
Mätningarna utförs med DSC- (Differential Scanning Calorimetry). DSC är en teknik där temperatur används för att analysera materialet. Genom att värma upp materialet genomgår det olika förändringar som kräver olika mycket energi. Genom att jämföra energin med ett referensprov kan information fås om exempelvis materialet kristallinitet, smälttemperatur, OIT, etc.
Efter avslutad analys levereras en rapport med resultaten.
Analys av oxidationsinduktionstid på polyolefiner
Beroende på vilket material som ska analyseras används olika standardmetoder. Ett exempel på en sådan metod visas nedan:
Provet upphettas först i inert atmosfär till 190 till 200 °C. Under detta förlopp smälter provet. Provet hålls sedan vid den valda temperaturen under 5 minuter, varefter gasflödet till systemet ändras till syre. Oxidationsinduktionstiden (OIT) definieras som den tidpunkt då stabilisatorn i provet förbrukats.
Pris vid offertförfrågan