Analys av organiska ämnen i material och produkter

Exempel på organiska ämnen är tillsatser såsom färgämnen, biocider, tensider, konserveringsmedel, konsistensgivare, flamskyddsmedel (i exempelvis plast och elektronik), mjukgörare (ftalater) eller andra tillsatsmedel i plast och gummi.

Syfte

Resultaten från analyserna kan jämföras mot olika EU-direktiv (t.ex. REACH, RoHS och leksaksdirektivet, kosmetika-förordningen) samt olika kemikalielistor (SinList,TEDX m.fl.) för att avgöra om materialet/produkten innehåller CMR-ämnen (cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska), SVHC-ämnen (Särskilt farliga ämnen) eller är klassat som PBT/vPvB-ämne (Persistenta, bioackumulerande och toxiska/mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen).

Några funktionskemikalier som har uppmärksammats av miljöskäl är bland annat PCB, PAH, ftalater, perfluorerade ämnen (PFOA/PFAS), bisfenol A (BPA) samt olika flyktiga och/eller luktande ämnen.

Funktionskemikalier av biologiskt ursprung kan ibland variera något i sammansättning eller vara känsliga för upphettning eller annat som påverkar molekylstrukturen. Kvalitetskontroll och annan karakterisering av biomolekyler ställer därför höga krav på laboratoriet.

Organiska ämnen kan påvisas i olika media som vatten, vävnader, biomull, partiklar, avfall, luft eller andra gasblandningar samt i olika material och varor. Ämnena förekommer ofta i mycket låga halter.