Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Infrastruktursval för Sveriges bredbandsmål, en teknoekonomisk studie

Sverige har som mål att 98 procent av landets befolkning ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling om minst 1 Gbit/s senast 2025. Investeringarna i fiberbaserade bredbandsnät bromsade under det senaste året och risken finns nu att målet inte kommer att nås. Röster har istället lyft möjligheten att ansluta kvarvarande hushåll med så kallade fast trådlös access (FWA). Denna studie presenterar en teknoekonomisk analys av olika trådlösa scenarier jämfört med fortsatt fiberutbyggnad.

Sveriges nationella bredbandsstrategi, antagen 2016, slår fast att 98 procent av landets befolkning ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling om minst 1 Gbit/s (gigabit per sekund) senast 2025. Även EU-kommissionen har antagit mål kopplade till området där ett av dem är att alla hushåll i medlemsländerna ska ha tillgång till ultrasnabbt bredband som kan uppgraderas till 1 Gbit/s senast 2025. I slutet av 2018 var, enligt statistik från Post- och telestyrelse (PTS), ungefär 89 procent av Sveriges hushåll (90,6 procent) och arbetsplatser (84,3 procent) tillgång till en sådan anslutning eller i sin absoluta närhet[1]. Siffran är lägre för glesbygden, ungefär 50 procent[2].

Aktörer inom bredbandssektorn har under 2019, på olika sätt, aviserat att det i stor utsträckning är hushåll och företag som inte är möjliga att nå på kommersiell väg som återstår att ansluta. Denna bild stärks av att investeringarna i utbyggnaden av det fasta bredbandsnätet minskade under 2018 jämfört med året innan.

Röster har istället lyft möjligheten att ansluta kvarvarande hushåll med så kallade fast trådlös access, (fixed wireless access, FWA). FWA kan vara en kostnadseffektiv metod för att ansluta många användare spridda över stora geografiska område, och moderna radiolösningar kan leverera höga nedladdningshastigheter, i närheten av Sveriges bredbandsmål. Dessa två målsättningar går dock inte att uppnå samtidigt då billigt och bra i detta fall är motstridiga faktorer. Denna rapport presenterar en teknoekonomisk analys som kvantifierar just detta och tydliggör skillnaderna mellan olika trådlösa scenarier jämfört med fortsatt fiberutbyggnad.

Analysen räknar på skillnaderna i ned- och uppkopplingshastighet samt kostnad för utbyggnad mellan olika scenarier. Resultatet visar att de FWA-lösningar som kan erbjuda hastigheter i linje med bredbandsmålen överstiger kostnaderna för fiberutbyggnad. Ett sådant scenario innebär också ökad energiåtgång samt risker för minskad valfrihet mellan olika tjänsteleverantörer för konsumenten.

Det FWA-alternativ som erbjuder en mer kostnadseffektiv utbyggnad innebär istället att hushållen och företagen ges tillgång till anslutningshastigheter långt under bredbandsmålen. Störst skillnad mellan infrastrukturslagen syns på uppladdningshastigheterna, vilket gör att hushåll och företag med FWA-lösningar riskerar att inte kunna nyttja framtida digitala tjänster (från smarta industri- och jordbrukssystem för näringslivet till välfärdstjänster för medborgare) i samma utsträckning som övriga samhället.

En fortsatt fiberutbyggnad blir den säkraste och kostnadseffektivaste lösning för att ansluta 98 procent av befolkningen med 1 Gbit/s, som även ger bättre förutsättningar att ansluta de resterande 2 procenten med en kombination av fiber och trådlös teknik. Fortsatt fiberutbyggnad bedöms även möjliggöra uppgradering av befintliga och framtida radionät, vilket kan tidigarelägga möjligheten att erbjuda hushåll och företag på landsbygden tillgång till höga kapaciteter via mobilnäten, exempelvis via 5G.

[1] Enligt PTS definition, dvs ”andel med tillgång till fast bredband via fiber, eller i absolut närhet till fiberansluten byggnad (finns på samma gata och gatunumret faller inom samma tiotal)”.

[2] Observera att siffran ovan anger ”tillgång till” vilket innebär att hushållen och företagen befinner sig i närheten av en anslutning. Andelen anslutna hushåll var vid samma mättillfälle 78 procent sett över hela landet och på landsbygden var motsvarande siffra 41 procent.


Slutrapport: M. Forzati and J. Li, “Infrastrukturval för att nå Sveriges bredbandsmål – en teknoekonomisk studie”, RISE rapport, Stockholm, 2019.

Sammanfattning

Projektnamn

Teknoekonomisk analys av FWA och fiber

Status

Avslutat

RISE roll i projektet

Studiens utförare

Projektstart

Varaktighet

2 månader

Finansiärer

Svenska stadsnätsförening

FN:s globala hållbarhetsmål

3.Hälsa och välbefinnande
9.Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
16.Fredliga och inkluderande samhällen

Marco Forzati

Kontaktperson

Marco Forzati

Enhetschef

+46 10 228 41 19
marco.forzati@ri.se

Läs mer om Marco