Glasdeponier - från usch till resurs!

I södra Sverige finns ett 100-tal gamla glasbruk med deponier i det som kallas Glasriket. Ett 40-tal av dessa klassas som stor risk och behöver saneras. En inventering av 22 glasbruk i Kalmar och Kronobergs län visade att den sammanlagda mängden deponerat glas är cirka 100 000 m3 och att deponierna innehåller 600 ton arsenik, 40 ton kadmium och 3 200 ton bly.

RISE Glas har i projektet utvecklat en smältseparationsteknik för blyglas där målet att ha kvar max 0,1 % blyhalt i glasdelen är uppnått. Tekniken minskar även halten arsenik och antimon i glaset. Kadmium däremot blir kvar. Tekniken har verifierats för upp till 6 kg glas. För att tekniken ska vara användbar behöver det finns en blyhalt på ca någon procent i glaset som ska processas.

Den smältseparerade glasdelen kan användas för att göra nytt glas och metallerna bly, arsenik och antimon kan efter rening användas som råvara i metallindustrin. Det glas som kommer från separationsprocessen när blyet tagits bort är av mycket låg kvalitet och skulle bara kunna användas som fyllnadsmaterial. I projektet har man därför tagit fram koncept för hur man skulle kunna stabilisera det återvunna glaset.  

Hög smälttemperatur och lång processtid är fördelaktigt för att minska halten bly i det resulterande glaset. Det bildas två olika faser en glassmälta överst och en metallsmälta i botten. Tillsatser krävs både för att processen ska bli effektiv och för att det resulterande glaset ska ha de egenskaper som krävs för en framtida användning.

Glaset som produceras kommer att vara färgat. Det beroende på att en del av glaset på deponierna är färgat men även för att det inte går att undvika föroreningar och att en del tillsatsämnen färgar glaset. Den troligaste användningen av glaset är i någon form av byggprodukt men även till en mindre del för konstapplikationer. Metallfasen kan tex Boliden ta hand om och producera rena metaller.

Tekniken behöver verifieras i större skala för att någon ska kunna investera i en produktionsanläggning. Det effektivaste är att glaset direkt formas till önskade produkter dvs den framtida industrin kommer att både utföra separationsprocessen och producera glasprodukter.

Smältseparationstekniken är generaliserbar och kan tillämpas på annat blyinnehållande glas som bildrör, katodstrålerör (CRT), specialglas och LCD-glas. Det glas som deponeras från dagens konstglasproduktion skulle också kunna tas omhand. Även oblyat glas från deponierna och glas från andra avfallsströmmar bör gå att ta tillvara på glasbruket/smältverket.