Bostäder för flexibilitet

Projektet utreder möjligheterna till laststyrning av uppvärmning och varmvattenproduktion via värmepumpar eller direktel i bostäder för att minska utmaningarna kring aktiv effekt i elnätet. Detta görs genom tester av laststyrning i verkliga bostäder för att utvärdera förprogrammerad styrning kontra realtidsstyrning, testerna innefattar såväl mätningar som intervjuer med de boende. Projektet kommer också skapa en arena för dialog mellan olika intressenter inom området, studera hur husets tillgängliga flexibilitet matchar elnätets behov och titta på möjliga affärsupplägg.

Styrning av värmelaster i bostadshus är en av de laster som bedöms ha störst potential för efterfrågeflexibilitet, då byggnadernas värmetröghet tillåter att uppvärmningen pausas utan att temperaturen sjunker nämnvärt. Projektet förväntas leda till en tydligare bild över bostäders möjlighet att tillhandahålla flexibilitet till elnätet utifrån teknik, potential, nytta samt ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.

Mål

Projektet har följande mål:

1. Genomföra och utvärdera styrning av värmelaster i eluppvärmda bostäder (villor, radhus och mindre flerfamiljshus). Förprogrammerad styrning jämförs med realtidsstyrning med syfte att kvantifiera flexibilitetspotentialen (både i storlek och i tid) samt komplexitetsgrad vid implementering. (AP1)
2. Undersöka incitament (ekonomiska eller andra) och acceptans för boende och bostadsägare att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet samt identifierat sociala nyckelfaktorer för en lyckad spridning och uppskalning av tekniklösningarna till andra hushåll. (AP2)
3. Kvantitativ uppskattning av samlagringseffekten för ett antal bostäder inom ett gemensamt lågspänningsområde samt hur väl variationerna i bostädernas tillgängliga flexibilitet korrelerar mot behoven i nätet. (AP3)
4. Uppskatta nyttan för nätägare samt kostnaderna för värmelaststyrning. (AP3)
5. Undersöka, jämföra och utvärdera möjliga affärsupplägg för flexibilitet på befintliga realtidsmarknader. Undersöka nya affärsupplägg mellan slutkund och lokal nätägare för lösningen med smart timer och hur de skulle behöva byggas upp. Affärsupplägg för realtidsstyrning jämförs med upplägg för smart timer. (AP3)

Genomförande

Arbetet i projektet är fördelat på fyra arbetspaket som beskrivs nedan:

AP1 Pilot i bostäder

I AP1 genomförs aktiv värmelaststyrning i 10-12 bostäder med olika typer av värmepumpar och direktverkande el som primär värmekälla. Två huvudpiloter är identifierade i Lund (Lägenheter/radhus i brf Solbyn, luft/luft-värmepumpar i kombination med direktverkande el och varmvattenberedare) och Borås (RISE forskningsvilla, kompletterat med privatägda villor, värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenproduktion och vattenburet värmesystem). Förutsättningarna i de båda piloterna skiljer sig åt vilket gör att delvis olika tekniska lösningar och styrstrateger förväntas.

AP2 Incitament för boende och bostadsägare

I AP2 undersöks boende och bostadsägarnas erfarenheter av att under pilotstudien erbjuda sin efterfrågeflexibilitet, liksom deras incitament (ekonomiska eller andra) och acceptans att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet i framtiden. Arbetspaketet har också som syfte att identifiera sociala nyckelfaktorer för en lyckad uppskalning av tekniklösningarna till andra hushåll.

AP3 Värmelaststyrning i sitt sammanhang

AP3 sätter värmelaststyrningen i bostäder i ett större sammanhang. Inom arbetspaketet identifieras möjliga systemtjänster som kan vara aktuella och det uppskattas hur stor flexibilitet som finns från bostäderna när elsystemet har behov av det.

AP4 Projektledning och resultatspridning

Kommunikationsaktiviteter så som artiklar och extern workshop för att presentera resultat från projektet.