Meterkonventionen firar 150 år

Att en meter är lika lång världen över är kanske ingenting vi funderar så mycket över i vardagen. Men för den som stannar upp och tänker efter blir det snabbt tydligt att standardiserade mått är en av de allra viktigaste nycklarna till vårt moderna samhälles utveckling och välstånd. Tänk bara på industrin – hur skulle vi annars kunna tillverka en bildörr i Kina som passar perfekt i karossen på en tillverkningslina i Göteborg?

– Metersystemet och därefter utvecklingen av det internationella måttenhetssystemet SI har möjliggjort allt från precisionsindustri till banbrytande forskning. Historien är fylld av svenska innovationer som inte varit möjliga utan kvalitetssäkrad mätteknik och standardiserade mått och vikter, säger Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på RISE.

I och med Meterkonventionen etablerades förutsättningarna för en global mätteknikinfrastruktur med den Internationella Byrån för Mått och Vikt i Paris i spetsen. I Sverige ansvarar RISE som Nationellt Metrologiskt Institut och genom sina riksmätplatser för att erbjuda spårbara och jämförbara mätningar till industri och samhälle. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar också för en av riksmätplatserna, den för joniserande strålning. Meterkonventionens har haft en stor betydelse för den framväxande svenska konkurrenskraften under 1800- och 1900-talen.

– Vi vänder oss också mot framtiden och tittar på hur mättekniken behöver utvecklas för att möta näringslivets och samhällets behov av tillförlitliga och spårbara mätningar. Ett annat exempel är AI, vilken roll spelar mättekniken för utvecklingen av AI som går att lita på, säger Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatserna på RISE.

Visste du att?

• Meterkonventionen undertecknades 1875 av 17 länder. Idag har över 60 länder anslutit sig och SI-systemet är i praktiken det måttenhetssystem som gäller i hela världen…
• … och så även i USA. Även om många gamla måttenheter lever kvar för konsumenter (till exempel gallon, foot) så är alla dessa enheter kopplade till SI-systemet och officiellt är det SI-systemet som gäller för mätningar i USA.
• Gemensamma måttenheter var avgörande för global handel, vetenskap och teknik. Innan Meterkonventionen fanns det tusentals måttenheter i Europa, längden på en fot kunde till exempel skilja sig mellan olika grannstäder!
• Kilogrammet definierades från början utifrån en platina-iridiumcylinder förvarad i Paris, kallat "Le Grand K", men sedan 2019 baseras definitionen av ett kilo på fysikaliska konstanter.
• Det svenska rikskilogrammet har varit nere i Paris tre gånger för att kalibreras mot världskilogrammet. Även om definitionen av ett kilogram ändrats används det svenska rikskilogrammet fortfarande som en extremt stabil kontrollnormal.
• Utvecklingen av gemensam tid drevs fram bland annat av järnvägens utveckling. Innan 1878 skilde det 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg. Idag tas den gemensamma världstiden UTC fram av noggranna atomklockor på över 500 laboratorier världen över – däribland av RISE som ansvarar för den officiella svenska tidsskalan UTC(SP).
• Tid och mätning är politiska frågor – under franska revolutionen försökte man införa en tiotimmarsdag där varje timme hade 100 minuter. Systemet avskaffades snabbt.
• En meter definierades från början som 1 / 10 000 000-del av avståndet från nordpolen till ekvatorn genom parismeridianen. Efter extremt noggranna mätningar under tio års tid tillverkades en metallstav för att motsvara denna längd.
• Otydlighet i enheter kan leda till stora katastrofer – 1999 förlorade NASA sin Mars Climate Orbiter för att styrningsinstruktioner till sonden beräknades i pund(kraft)- sekunder och programmerades i newton-sekunder!
• Den industriella revolutionen drev behovet av exakta mått – massproduktion krävde enhetliga delar och verktyg, vilket gjorde standardiserade mätningar avgörande.
• 1960 definierades metern om utifrån ljusets hastighet i vakuum, vilket gjorde den oberoende av fysiska föremål.
• Det pågår arbete för att ändra definitionen av sekunden mot ännu noggrannare klockor. Förändringen sker antagligen 2034.

Kontaktpersoner
Fredrik Hägglund, RISE
Tfn: +46 70 385 53 38 
E-post: fredrik.hagglund@ri.se 

 

Jan Johansson, RISE
Tfn: +46 70 517 67 22
E-post: jan.johansson@ri.se