Vardagen flyter på – men hur länge till?

En arbetsdag

Alarmet går alldeles för tidigt och du släpar dig ur sängen och börjar med att fylla på kaffekokaren med vatten, så den livbringande drycken är klar när du kommer ur duschen. Du gör dig iordning och brer en macka till kaffet. Några ögonblick av lugn och ro innan dagen drar igång på riktigt. Du märker att du har smulat ner diskbänken och torkar snabbt av med en fuktad trasa, sen diskar du kaffekopp, smörkniv och osthyvel lite snabbt under rinnande vatten. Du kollar på klockan, snart går bussen. Du packar snabbt ihop väskan och fyller din vattenflaska innan du skyndar iväg till jobbet. 

Det är en lugn dag på jobbet, du har för en gångs skulle lite för lite att göra. Trots att du är ovan vid det lugna tempot försöker du njuta av att ha tid att tänka efter. Du sitter vid datorn och skriver, stirrar ut genom fönstret en stund och funderar på hur du ska formulera dig, tar en klunk ur din vattenflaska och fortsätter skriva. Kaffet rinner till och en biologisk paus är på sin plats, du spolar och tvättar händerna. Äntligen dags för lunch, rena tallrikar och glas väntar på dig i restaurangen. Du tar kolsyrat vatten till maten som är god. In med disken till disken och sen är det dags att jobba igen. 

När klockan slår fem skyndar du hem, du har tvättid och det är dags att tvätta lakan. Tur att det finns torkrum så du slipper ha den blöta tvätten i lägenheten. När du är klar har huvudet börjat bulta, du sköljer ner en värktablett med ett glas vatten och fyller sen på glaset igen, du kanske har druckit lite för lite idag trots allt.

Ni förstå säkert direkt vart jag vill komma med den här korta beskrivningen av en dag. Det blir rätt tydligt när en stannar upp och tänker efter, vilket jag själv inte skulle gjort särskilt ofta om jag inte jobbar med det jag gör.

Vatten är en förutsättning för liv och en nödvändighet för all utveckling, även den ekonomiska. I Sverige är vi generellt sett bortskämda med ett överflöd av vatten, där Gotland är undantaget som bekräftar regeln. Tillgången till vatten har vi utnyttjat till vår fördel och vi är nu beroende av den för att upprätthålla den vardagliga ruljangsen av bekvämlighet i form av vattenklosetter, trädgårdsslangar och pooler fyllda med dricksvatten. Trots, eller kanske just för, att vi så bekvämt använder vatten varje dag reflekterar vi sällan över det. Vi ser inte vattnet förrän det kommer ur kranen eftersom hela infrastrukturen är nergrävd eller in-stängslad; out of sight, out of mind. Vi har inte längre en relation till vattnet, det dyker för närvarande upp på beställning och vi själva behöver inte längre hämta det eller ens värna om det för att det ska finnas tillgängligt.

Som svensk har det varit nästan otänkbart att vattnet skulle sluta rinna ur kranen. Något som kanske håller på att ändras – det hände faktiskt den här sommaren, på flera orter i Kristianstads kommun, att vattnet inte längre flödade ur kranen. Även i huvudstaden var det risk att dricksvattnet skulle ta slut, detta eftersom dricksvattenproduktionen minskade på grund av höga temperaturer i Mälaren, men tack vare att stockholmarna följde uppmaningen att minska sin vattenförbrukning gick det aldrig så långt. Detta är den nya verklighet som klimatförändringarna för med sig. Vår värld värms upp vilket ledder till torrare somrar, blötare vintrar och mer extremväder. Det förändrar hur våra vattenreserver fylls på och de klarar inte längre alltid att förse oss med i genomsnitt 140 liter förbrukat dricksvatten per person och dygn.

Jag tycker orden ovan sätter fingret på vilken inställning vi måste ha gentemot vatten, i en framtid vi vet kommer präglas av stora förändringar. Vi måste ändra hur vi hanterar vatten som resurs, men hur?

Historiskt har problem med vattenresurser lösts inom det tekniska systemet: det byggs ut, fler vattentäkter kopplas på och läckor lagas. Att använda sig av teknik är den självklara vägen framåt, men är det den mest kostnadseffektiva? Det är dags att börja titta bortom kranen och rören för att också förändra det som händer utanför det tekniska systemet. Det finns tydliga rön kring fördelar med vattenbesparing i det mänskliga systemet och beteendeförändringar ska inte underskattas. 

Information och kommunikationsinsatser har visat sig ha effekt på vattenbesparande beteenden, men ofta klingar effekten av desto mer tiden går. För att skapa en långtgående minskning av vattenanvändning måste vi ändra våra vanor, vilket är enklats att göra i samband med en förändring. Om vi lagar läckor, kopplar på fler vattentäkter eller installerar vattenbesparande teknik påverkas istället mängden vatten som finns i systemet, och kommer ur kranen, vilket resulterar i att vi slipper förändra våra beteenden. Men med den stora underhållsskuld som har byggts upp krävs stora investeringar för att helt utplåna läckor. Och att installera nya blandare till alla kranar och duschar i alla hem blir snabbt både kostsamt och svårt att motivera – är det hållbart att köpa och installera ny teknik om den gamla inte är trasig och priset på vatten förblir lågt?

Vi behöver använda oss både av ny teknik samt vår förmåga att ändra ohållbara beteende och skapa goda vanor för att skapa en förändring som håller. För att optimera effekten av både vattenbesparande teknik och kommunikationsinsatser har projektet Drop it valt att undersöka deras effekt i kombination. Förändringen en installation innebär, i kombination med kommunikationsinsatser, bör skapa en effekt som håller över tid. De synergier som skapas när vi låter insatserna samverka utforskas i fyra fallstudier, där vi runt om i landet installerar vattenbesparande teknik i vanliga svenska hem, både i lägenheter och i villor. De boende får regelbundna kommunikationsinsatser, både med säsongsbaserade tips för att spara vatten och återkoppling om deras vattenförbrukning. Målet är att 2028 presentera användbara och konkreta resultat som kan hjälpa både hushåll, företag och offentlig sektor att använda vår viktigaste resurs smartare.

Vill du engagera dig i ditt vatten? 

Arbetar du med vattensparande teknik, kanske inom ett startup eller ett företag som utvecklar sådant? Eller i en kommun, fastighetsbolag eller annat företag som vill testa hur ni kan göra skillnad för vår vattenförsörjning?

Vi söker löpande innovativa idéer och lösningar till småskaliga fallstudier som görs inom projektet, där vi har möjlighet att testa lösningar med lägre teknisk eller affärsmässig mognadsgrad, men som har innovationshöjd och stort mått av nytänkande. Testa din vattensparande innovation med oss eller maila astrid.ramberg@ri.se med idéer.

Det finns även möjlighet att samarbeta med Drop it genom att skapa en testmiljö ihop med oss, där vi tillsammans testar och utvärderar framtidens vattensparande lösningar. Vill din organisation bli testbädd för Drop it?

Om du vill veta mer om projektet, gå in på Drop it | RISE