Alexander Wahlberg
Innovationsledare
Kontakta Alexander
48 svenska kommuner siktar på klimatneutralitet till 2030. Men hur betalar vi för omställningen – och hur undviker vi kostnaderna för att låta bli? Cirkulär ekonomi och nya finansieringsmodeller kan visa vägen mot både klimatmål och ekonomisk motståndskraft.
48 svenska kommuner har bestämt sig: vi ska vara klimatneutrala till 2030.
Det är Sveriges mest ambitiösa satsning på hållbara städer – men det väcker en avgörande fråga:
Hur betalar vi för förändring – och hur undviker vi att betala för att låta bli?
Enligt Allianz, ett av världens största försäkringsbolag, är vi på väg mot en punkt där hela det finansiella systemet hotas av klimatkrisen.
Flooded homes lose value. Entire regions become uninsurable. This is what a climate-driven market failure looks like.
Vetenskapen är lika tydlig. En aktuell studie i Nature visar att 28 biljoner dollar i globala ekonomiska förluster kan kopplas till utsläppsdriven extrem värme.
Det handlar inte längre bara om klimatet. Det handlar om ekonomins funktionssätt.
Från lilla Klutmark till Eskilstuna, från gamla hus i nya konstruktioner till lokala energigemenskaper – svenska kommuner förändrar på riktigt.
Inte bara som ett svar på klimatet.
Utan som en strategi för ekonomisk hållbarhet, lokal stolthet och långsiktig resiliens.
Det här är inte framtidsspaning. Det händer nu.
Och det kräver mod.
Kommuner står inför två vägval:
Cirkulär ekonomi handlar om att bygga just sådana system – där resurser, ansvar och värde upprätthålls över tid:
Vi vet vad som krävs – men vi måste skifta hur vi finansierar omställningen. Exempel på verktyg som redan används:
Att inte agera är nu den dyraste vägen: Australiens återhämtningskostnader efter extremväder har ökat sju gånger mellan 2017 och 2023.
Det är det smartaste svaret vi har på tre samtidiga utmaningar:
Det handlar om att bygga robusta system där resurser, värde och beslutskraft stannar lokalt – och cirkulerar.
På RISE arbetar vi med kommuner som redan är i rörelse.
Vi tar fram beslutsunderlag och kalkyler som kopplar ihop klimatnytta med ekonomisk logik och lokal affärsutveckling.
Varje ton utsläpp som undviks är inte bara en klimatseger – utan ofta en besparing i framtida skador och en dörr till nya affärsmodeller.
När 48 svenska kommuner går före, gör de det inte bara för miljön.
De gör det för att skydda sina ekonomier, bygga framtidskapacitet – och skapa stolthet i vardagen.
“Vi kan göra fotspår som andra kan följa.”
– Bybo i Skråmträsk
Det här är inte en extra kostnad.
Det är själva vägen framåt.
Det handlar inte om att spendera mer.
Det handlar om att spendera smartare.
Och att göra det tillsammans.