Framtidens läkemedel måste vara hållbara!

Jag jobbar några dagar mitt i juli och ger mig själv möjligheten att dyka ner i ett område som flera gånger har knackat på min dörr, men jag har inte riktigt orkat öppna. Kanske blir det ett magplask, men jag ska se till att jag blir riktigt blöt, vilket betyder att jag har fått nya perspektiv och kanske lite kunskap också. Välkommen att hänga med på min simtur, om du har lust.

Att området är hett behöver man inte googla länge för att förstå, både på nationell och internationell nivå. LIF, De forskande läkemedelsföretagen i Sverige, publicerade nyligen en färdplan för en fossilfri läkemedelsbransch. Ett annat exempel är Health Care Without Harm, ett globalt partnernätverk, som bland annat har publicerat en färdplan för att minska koldioxidavtrycket för hela hälso- och sjukvårdssektorn på global nivå. Det här låter bra, färdplaner betyder att det finns en riktning och även mål. Du kan inte ställa in GPSen och räkna ut hur lång tid resan tar eller vilken väg du ska åka om du inte vet vart du ska. Men vet vi helt säkert var resan börjar?

Enligt siffror som bland annat World Economic Forum refererar till stod Hälso- och sjukvårdssektorn, inklusive läkemedel, för 4.4% av det globala nettoutsläppet av växthusgaser (2019). Det är mycket. Speciellt om man beaktar att klimatkrisen faktisk är det enskilt största hotet mot vår hälsa.

I Sverige står läkemedel endast för drygt 3% av hälso- och sjukvårdens klimatavtryck, en låg siffra jämfört med hur det ser ut i många andra länder. Jag tänker att det kan till exempel bero på att många av de globala läkemedelsbolagen inte har sin produktion förlagd i Sverige. Det kan också vara så att bolag i tidig fas flyttar sin senare utveckling till produktionsanläggningar utomlands. Ett tredje förslag är att andelen biologiska läkemedel, som inte har lika stor klimatpåverkan, är proportionellt större i Sverige än vissa andra länder.

Men, hur det än ligger till kan vi inte sätta oss ned och pusta ut och tänka ”vi kan ta det med ro, problemen är ju inte så stora i Sverige”.

Jag ser att det finns två övergripande anledningar till att Sverige ska ta ett internationellt ansvar för hållbar läkemedelsutveckling och produktion

1. Sverige är bra på läkemedelsutveckling och eftersom värdekedjan är global, från försörjningskedjan, utveckling och produktion, till kliniska prövningar, distribution och implementering, måste alla inblandade länder och aktörer bidra till helheten, inte bara ”sin” del.
2. Sverige är bra på Grön omställning och biobaserade råvaror, vilket kan appliceras på många olika områden.

Vinnova (dvs regeringen) tycker också att Sverige ska ta ett stort ansvar för grön omställning, då det finns flera utlysningar inom området. Det nya programmet Impact innovation, efterfrågar till exempel hälsolösningar inom planetens gränser. Ett annat exempel är Europeiska innovative health initiative (IHI) som nyligen publicerade ett preliminärt topic för en kommande utlysning (IHI call 4 — topic 6). Här efterfrågar man innovationer som ska bidra till hållbar utveckling och produktion av produkter inom hälso- och sjukvården, inklusive läkemedel. Detta är ju verkligen frågor som jag brinner för och som vi på RISE jobbar med. Men jag behöver förstå lite mer. Vi behöver hitta projektpartners som också brinner för de här frågorna.

Så, vad är hållbar läkemedelsutveckling?

Det är nu riktningen på min simtur börjar bli diffus, det känns mer som jag hamnat i ett bubbelbad. Jag hittar många olika resonemang och definitioner och försöker skapa någon form av konsensus. En övergripande vision är ”hälsa för alla, inom planetens gränser”. Hälsa kommer först, planeten kommer sen, är det så vi ska se på saken? Jag tror det är ganska mänskligt, finns det möjlighet till behandling vill vi ta den möjligheten. Men perspektivet håller på att förändras och planetens hälsa börjar väga tyngre. Många har till exempel märkt att läkemedel som innehåller Diklofenac (som har miljöfarliga egenskaper) inte längre säljs receptfritt på apoteket.

Men vilka perspektiv är viktigast att ta hänsyn till? Det är nu jag upplever fördelen med att dyka ned i ett nytt område. Jag slipper expertens viktbälte som drar ned mot botten och min naivitet och nyfikenhet fyller min dykväst med luft och håller mig flytande. Jag har dessutom fördelen av att vara omgiven av väldigt många experter som jag kan koppla in i frågan.

Min lista på de viktigaste perspektiven för hållbar läkemedelsutveckling inom planetens gränser

• Minimera användningen av icke förnyelsebara råvaror, tex fossila kolkällor
• Minska utsläppen av växthusgaser
• En giftfri miljö och One Health
• Påverka inte planetens ekosystem (tex farmakologiska eller genetiska effekter och bieffekter)
• Utveckla endast läkemedel med hållbar vatten- och energiförbrukning

Nu gäller det att hitta, eller välja, angreppspunkter där vi kan bli bättre. Några är enkla och kanske självklara, andra är mer utmanande och kanske väldigt kostsamma. Här behöver vi dela på ansvaret; konsumenter, producenter, finansiärer och beslutsfattare. Lagar och regelverk kan hjälpa till. Det behövs forskning, innovationer och nya arbetssätt.

Vad kan vi göra redan idag?

Vi behöver samarbeta mot gemensamma mål. Det handlar om att optimera utvecklingsprocessen såväl som att förstå miljöpåverkan av hela värdekedjan. Ett par exempel där RISE har kompetens och projekt är inom optimering av tillverkningsprocesser inom organisk synteskemi och inom analys av substanser i avloppsvatten och i olika biologiska prover.

I min sommarläsning och djupdykning av området har jag insett att det finns en hel del litteratur och kunskap, ändå görs det inte tillräckligt. Nedan listar jag några punkter som jag tycker känns självklara.

• Se till att din läkemedelsmolekyl bara påverkar den målstruktur (receptor, cell, eller något annat) som den är riktad mot, för att minska risken för oönskade effekter på ekosystemet.
• Sikta på en låg behandlingsdos. Så att det inte blir ett stort överskott av läkemedel i kroppen, som kissas ut och sprids i miljön och påverkar andra organismer i ekosystemet.
• Bygg inte in kända miljöskadliga grupper (ex PFAS) i designen av läkemedlet eller i produktionsprocessen.
• Låt biologisk nedbrytbarhet eller transformation, vara ett viktigt selektionskriterium vid val av läkemedelskandidat. Persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) substanser ska undvikas.
• Skapa hållbara produktionsprocesser genom att undvika, eller byta ut miljöfarliga lösningsmedel, skapa cirkulära processer och minska avfallet. Energiåtgången och vattenkonsumtionen bör begränsas genom effektivare processer.

Även på användar- och implementeringssidan finns det mycket som kan göras för att värna om miljön och spara på planetens resurser. Några exempel är:

• Använd bara läkemedel som har en chans att fungera i den patient som behandlas. Det handlar om skräddarsydda läkemedel (precisionsmedicin), men också om rätt diagnostik, resistens och utveckling av antikroppar som tar bort effekten av läkemedlet, sk ADA (anti- drug antibodies).
• Minska läkemedelssvinnet, överblivna läkemedel

Framåt behövs innovationer och nya arbetssätt

Vi pratar mycket om digitaliseringens möjligheter och artificiell intelligens (AI). Läkemedelsutveckling är verkligen ett område där AI kan användas för att accelerera utvecklingen av kemiska processer och läkemedel. Det här området, som är under utveckling, har stor potential att bidra till minskad energiåtgång, CO₂ utsläpp och förbrukning av ändliga resurser.

Ursprunget av läkemedelssubstansen har betydelse

Om själva läkemedelssubstansen är biologisk, som en peptid eller ett mRNA vaccin, så är det sannolikt inte så stora risker att den är giftig i miljön, då den snabbt faller sönder eller bryts ned. Men andra biologiska produkter, som tex hormonet östrogen, har stor påverkan på ekosystemet. Dessutom kräver många biologiska produktionsprocesser relativt stora mängder vatten, den viktigaste resursen på vår planet.

Ett kemiskt, lågmolekylärt läkemedel har sannolikt producerats med utgångspunkt från fossila kolkällor, dvs olja. Detta är inte hållbart i längden. Som jag skrev i början håller andra områden på att förflytta sig mot grön kemi och testar tex restprodukter från skogsindustrin som källa för aktivt kol i olika kemiska synteser. Är detta möjligt även för läkemedelsproduktion? Mina experter säger inte nej, de har kunskapen att börja nysta i problemet, men det kostar att utveckla nya processer. Är läkemedelsbranschen och till slut konsumenten villiga att ta den kostnaden? Har vi råd att inte göra det?

Jag hoppar upp ur bubbelpoolen och frågar mig själv, var detta en dröm med fria fantasier?

—Nej, det är inte bara jag som simmar runt i en tankebubbla, artiklarna jag har hittat och utlysningarna som kommer visar att nu är området hett. Jag tror tiden är mogen för att vi tillsammans ska utveckla nya läkemedel där människans och planetens hälsa värnas samtidigt.