Digital Ledningsanvisning – ett steg mot en säkrare, smartare framtid

Jag hade nyligen förmånen att besöka projektet ute i fält, strax söder om Göteborg vid Särö. Det var en upplevelse som gav en konkret inblick i hur teknik och samverkan kan skapa verklig förändring.

Visionen: Ett sömlöst digitalt flöde

Gösta Malmqvist, VD för Eningo, beskriver målet tydligt: att skapa ett helt digitalt och sömlöst flöde, från frågeställning till svar. Det handlar om att göra processen snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiv för alla inblandade. Genom att digitalisera ledningsanvisningar minskar risken för skador på infrastruktur, samtidigt som arbetet i fält blir tryggare och mer precist.

Ett brett samarbete – nyckeln till framgång

Projektet samlar aktörer från hela kedjan: 

• Ledningsägare,  från statliga till privata och kommunala aktörer.
• Entreprenörer och anläggningsarbetare, de som dagligen arbetar nära markens dolda infrastruktur.
• Systemleverantörer, som utvecklar de digitala verktygen som används ute i fält.
• Forskning och expertis, med stöd från bland annat VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och RISE för att säkerställa juridik, säkerhet och kvalitet.

Det är just denna mångfald av perspektiv som gör projektet så kraftfullt. Alla parter bidrar med sin unika kunskap, från teknik till praktik.

Från erfarenhet till innovation

Med min bakgrund inom Gata- och VA-enheten i Vårgårda kommun har jag själv arbetat med ledningsanvisningar. Jag vet hur viktigt det är att skydda kommunens infrastruktur och att ge korrekt information till de som arbetar i fält. Därför känns det extra meningsfullt att få bidra till ett projekt som kan förändra hela branschen.

Kommunikation som nyckel,  bortom Ledningskollen

Kommer tjänsten att byggas in i Ledningskollen.se, eller blir det en separat kanal? 

Ledningskollen har en viktig roll som neutral mötesplats, en plattform där frågeställare och ledningsägare kopplas samman. Men deras uppdrag slutar där. Det är efter den första kontakten, när det verkliga informationsutbytet ska ske, som vårt projekt tar vid.

Vi bygger vidare på det Ledningskollen påbörjar, och skapar nästa steg i kedjan. Genom att använda deras API kan vi automatisera och effektivisera hanteringen av ärenden, men själva kommunikationen mellan parterna sker i vår lösning. Det är här vi ser en enorm potential att förbättra dialogen, minska missförstånd och öka säkerheten.

En ny typ av kommunikationskanal 

I dagens system är det ofta e-post eller telefon som gäller när något behöver redas ut. Men det är inte alltid tillräckligt. Vad händer om en utsättning inte blir av? Om en tomt är låst? Om en kabel inte går att hitta? Eller om någon faktiskt råkar gräva av en ledning?

Det är i dessa ögonblick som snabb, tydlig och spårbar kommunikation är avgörande. Därför utvecklar vi en digital kommunikationskanal som är enkel att använda, både för den som ställer frågan och för ledningsägaren. En kanal där man snabbt kan få svar, ställa följdfrågor eller rapportera problem. En kanal som minskar den administrativa bördan, men samtidigt ökar tryggheten.

Från reaktiv till proaktiv kommunikation

Det handlar inte bara om att lösa problem när de uppstår, utan om att förebygga dem. Genom att skapa en plattform där information kan delas i realtid, där frågor kan ställas direkt och där alla parter har tillgång till samma uppdaterade data, bygger vi en grund för proaktiv kommunikation. Det är ett stort steg framåt, precis vad branschen behöver.

Informationssäkerhet i fokus, när digitalisering möter verklighet

När vi digitaliserar känslig information om vår infrastruktur, väcks naturligtvis frågor om säkerhet. Hur skyddar vi data från att hamna i fel händer? Hur säkerställer vi att bara rätt personer får tillgång? Och hur minimerar vi risken för att information sprids okontrollerat?

Det är frågor vi tar på största allvar. I projektet Digital Ledningsanvisning har vi identifierat flera IT-relaterade risker, och vi har också konkreta lösningar för att hantera dem.

Två huvudrisker och hur vi möter dem

Gösta Malmqvist beskriver det tydligt: de största riskerna handlar om att information antingen skickas till fel person, eller att rätt person får informationen, men att någon obehörig också kan ta del av den.

För att hantera detta arbetar vi med:

• Behörighetsstyrning och identitetskontroll: Genom att införa krav på identifiering kan vi säkerställa att endast verifierade användare får tillgång till känslig information. Det innebär att en projektör med känd roll och ansvar kan få mer detaljerad information än en okänd privatperson.
• Informationsklassning: Vi anpassar vilken information som delas beroende på mottagarens roll och behov. Det gör att vi kan skydda särskilt känsliga uppgifter utan att försvåra arbetet i onödan.
• Krypterad kommunikation: Istället för att skicka kartor som PDF-bilagor i öppna mejl använder vi säkra kanaler och VPN-lösningar. Det höjer säkerheten avsevärt.
• Minimal datalagring: Vi sparar inte mer information än nödvändigt. Genom att undvika att samla stora mängder data minskar vi risken vid eventuella intrång.

Från filer till flöden – ett nytt sätt att tänka

En viktig förändring med vårt arbetssätt är att vi går från att dela filer till att erbjuda tillgång till information i realtid. Det innebär att användaren inte längre laddar ner känsliga dokument som sedan sparas på osäkra datorer, utan istället får tillgång till informationen i ett slutet system, under en begränsad tid.

Det här är en stor förbättring, både ur säkerhets- och uppdateringsperspektiv. Informationen är alltid aktuell, och risken för att gamla filer används på fel sätt minskar drastiskt.

Säkerhet är inte ett hinder, det är en möjliggörare

Vi ser inte säkerhet som ett nödvändigt ont. Tvärtom, det är en möjliggörare för att kunna digitalisera på riktigt. Genom att bygga in säkerhet i varje steg av processen skapar vi förtroende, trygghet och långsiktig hållbarhet.

Och det är inte bara vi som tycker det. Nya EU-direktiv ställer högre krav på informationssäkerhet och vårt projekt ligger redan i framkant.

Vad kommer det att kosta? En investering i säkerhet och effektivitet

En naturlig fråga som många ställer är: Vad kommer tjänsten att kosta? Svaret är att det fortfarande är under utveckling.

Vi vet att dagens system, där människor skickas ut med sprayburkar och mätkäppar, är både tidskrävande och kostsamt. Genom att digitalisera processen kan vi inte bara spara tid, vi kan också sänka kostnaderna rejält. Det handlar om att skicka data istället för personal, och att göra det på ett säkert och smart sätt.

Men det handlar inte bara om att sänka priset. Det handlar om att sänka trösklarna. Gösta Malmqvist uttrycker det väl: "Vi vill att fler ska göra rätt, oftare." Genom att göra tjänsten tillgänglig, enkel och prisvärd hoppas vi att fler väljer att begära ledningsanvisning istället för att chansa. Det är en vinst för alla, inte minst för säkerheten.

Fälttester som visar vägen

För att säkerställa att tjänsten fungerar i praktiken har Eningo genomfört flera tester ute i fält, i Kungsbacka, Borås, Västerås och senast i Särö. Resultaten har varit mycket positiva.

Eningo har testat parallella system, där både traditionell och digital ledningsanvisning används samtidigt för att jämföra noggrannhet och användarupplevelse. Och det har fungerat. Faktum är att den digitala informationen ofta är lika exakt som den fysiska utsättningen, särskilt när det gäller VA-nät där man ändå arbetar utifrån kartor och GPS.

Det mest värdefulla? Användarnas feedback. Genom att lyssna på de som faktiskt använder systemet, grävmaskinister, projektörer, kommunala handläggare, har vi i projektledningen kunnat justera och förbättra lösningen steg för steg.

Framtiden är digital – och säker

Det mest inspirerande med Digital Ledningsanvisning är potentialen. Tänk dig en framtid där grävmaskinister får exakt rätt information i realtid, i rätt format, på rätt plats. Där ledningsägare får tillbaka uppdaterad information om verkligheten under marken. Och där säkerheten står i centrum. Kommuner och ledningsägare kommer kunna följa upp, uppdatera och säkra sin infrastruktur med några knapptryck. Och viktigast av allt, vi kommer att minska risken för olyckor, avbrott och onödiga kostnader.

Det här är inte bara ett tekniskt projekt. Det är ett steg mot en smartare, tryggare och mer hållbar framtid.

Vi står inför ett skifte. Ett skifte där digital teknik inte bara effektiviserar våra arbetssätt, utan också förändrar hur vi tänker kring säkerhet, samarbete och ansvar. Projektet Digital Ledningsanvisning är ett tydligt exempel på detta, ett initiativ som visar att det går att kombinera innovation med trygghet, och teknik med mänsklig erfarenhet.

Framtiden är inte något vi väntar på, den är något vi bygger. Tillsammans.

Projektet är finansierat av VINNOVA genom programmet Avancerad Digitalisering och av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond). 

Projektet leds av Eningo med stöd av RISE och VTI.
I arbetsgruppen deltar: Svevia, Vattenfall Eldistribution, Falkenberg Energi, BM System, Nätkraft Borås, Vattenfall Services, Statkraft, Terranor, Servicekontoret (Borås Stad), Sitech, Mölndals stad, Trimble, Martin Grävare, Nordion Energi, Laholmsbuktens VA, Kungsbacka kommun och Vattenfall R&D.
Referensgruppen består av: Bjärekraft, Groundhawk, Lantmäteriet, Seko, E.ON och Trafikverket