Monetarisering av social nytta: fallet boendesegregation

Boendesegregationsutredningen (Fi 2022:20) hade i uppdrag att ta fram förslag på hur boendesegregationen i Sverige kan minskas och motverkas på både kort och lång sikt och på så sätt främja jämlika uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Som en del i utredningen gav Regeringskansliet ett team med forskare och analytiker på RISE i uppdrag att undersöka möjligheterna att utveckla nya verktyg för att beräkna sociala värden av samhällsbyggnadsinvesteringar. Mer specifikt var syftet att undersöka om svenska kommuner framöver själva skulle kunna börja analysera, värdera och monetarisera (d.v.s. sätta kronor och ören på) de sociala kostnader och nyttor som kommer av olika former av investeringar inom samhällsbyggnadsområdet, särskilt, men inte enbart, kopplat till boendesegregation.

RISE uppdrag fokuserade särskilt på SROI (Social Return on Investment), en metod som breddar traditionella sätt att räkna avkastning på investeringar (ROI) genom att även sociala värden inkluderas i kalkylen. Mer specifikt handlade det om att ta i beaktande vad olika intressenter (t.ex. kommuner eller företag) kan tjäna ekonomisk på att undvika sociala kostnader (så som brottsbekämpning och social omsorg) alternativt uppnå sociala nyttor (så som ökad hälsa eller trygghet).

SROI skiljer sig åt från traditionella kostnads-nyttoanalyser genom att den beräknar och bryter ner effekterna av en investering på de mest berörda intressentgrupperna, liksom även inkluderar intressenterna i arbetet. Tanken är att resultatet av en SROI-kalkyl på så sätt blir mer trovärdigt genom att risken för snedvridningar i mänskligt tänkande minskas, exempelvis så kallat bekräftelsebias (eng. confirmation bias). Detta samtidigt som kalkylen blir mer demokratisk och förankrad i intressenternas behov, något som i sin tur kan leda till att fler känner ägandeskap för, och har ett intresse av, att använda och implementera resultatet i sin verksamhet.

RISE uppdrag gick ut på att sammanställa, analysera och syntetisera tidigare erfarenheter från såväl egna- som andras projekt på området liksom ett urval av aktuell forskning. Baserat på detta togs en rapport fram som diskuterar de för- och nackdelar, liksom effekter, som metoden SROI (alternativt SROI-inspirerade arbetssätt) skulle kunna få på samhällsbyggandet. Som en del i detta diskuterade skriften SROI:s användbarhet som beslutsstöd i kommuners samhällsbyggnadsprocesser, särskilt avseende bostadsförsörjning och boendesegregation.