Tillståndsprövningar

Dagens utdragna tillståndsprocesser fördröjer brytning av råvara, återvinning och nyttiggörande av restmaterial samt omställning till cirkulära flöden.  

Ambitionen inom BETCRETE 3.0 är att arbeta fram en så god förståelse som möjligt för de frågeställningar och faktorer som påverkar utvecklingen av tillståndsprocesser anpassade till accelererad klimatneutral omställning inom projektets fokusområde icke-koncessionsmineral; cement, betong och ballast. Projektet utvecklar och sprider kunskap om planering, genomförande och uppföljning av tillståndsprocesser och bidrar med modeller för riskreducering vid industrins omställning till klimatneutralitet.  

I dialog med industriaktörer, SGU och berörda tillståndsmyndigheter görs en prioritering av faktorer att analysera för urval av fallstudier utifrån vilka en pilotmodell utarbetas. Det är av stor vikt att såväl stora som små bolag involveras - då bolagets storlek påverkar troligtvis dess tillgängliga resurser – liksom olika typer av parter från hela Sverige.  

En pilotmodell utvecklas genom att koppla processledning av dialog- och samverkansprocesser i breda aktörskonstellationer till AI-baserade metoder att hantera stora volymer av information; att hitta, ranka och relevansvärdera och därigenom kunna dra lärdom av fakta från tidigare fall och prejudikat genom utveckling av s.k. kunskapsgrafer för tillståndsprocesser.  

En pilotmodell utvecklas genom att koppla ledning av dialog- och samverkansprocesser till AI-baserade metoder att hantera stora volymer av information för att kunna dra lärdom av fakta från tidigare fall och prejudikat. Genom att modellera processerna kring tillståndsprövningar ökar transparens och insyn i processen.  
 

Aktiviteter 

Kartlägga tillståndsprocesser inom brytande industri f.a. identifiera institutionella aktörer, sakägare och beslutsfattare samt hur de förhåller sig till varandra. Utifrån domänexpertis och intervjuer med intressenter beskriva processen och identifiera betydande informationskällor. 

Validera representationsmodell genom att formalisera resultat, relationer och påverkan; hur ageranden i tillståndsprocessen påverkar respektive intressent. 

Undersöka möjligheter att utveckla längre, villkorade tillstånd som baserar sig på att industrin åtar sig fastställda investeringar i hållbar omställning. 

Vem deltar? 

Aktörer från industri, SGU, berörda tillståndsmyndigheter, NGO, parter och sakägare (AP2:1, AP2:2). 

Tydliga synergier finns med det pågående projektet UDI2 Sekundära ballstråvaror för hållbar anläggningsinfrastruktur. 

Regeringens utredning för att uppnå en mer effektiv miljöprövning 

Regeringen har tillsatt en utredare att se över systemet för miljöprövning och lämna förslag på ändringar och åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december (Dir. 2020:86, augusti 2020). I direktivet  betonas att såväl brytande industri som en rad övriga branschers Färdplaner för Fossilfritt Sverige är beroende av mer effektiva och förutsägbara prövningsprocesser för att skapa förutsättningar för kritiska miljö- och klimatförbättrande investeringar samt för att kunna hantera målkonflikter mellan exempelvis minskad klimatpåverkan och ökad miljöpåverkan i verksamhetens närområde. 

”Inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har en lång rad sektorer tagit fram färdplaner för en grön omställning med det övergripande målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Åtgärder som lyfts fram i färdplanerna kommer i många fall att kräva omfattande investeringar i ny teknik, förändrade produktionsprocesser och ökad elektrifiering. Naturvårdsverket har vidare i sin fördjupade utvärdering av miljömålen 2019 även lyft fram utarmningen av den biologiska mångfalden som ett område där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen.”  

“Under de kommande åren kommer omfattande insatser krävas inom näringslivet för att Sverige ska kunna nå flera miljömål. Den omställning som krävs för att möta dessa utmaningar innebär att många verksamheter kommer att behöva söka nya eller ändrade miljötillstånd. Prövningen behöver i vissa fall hantera målkonflikter mellan exempelvis minskad klimatpåverkan och ökad miljöpåverkan i verksamhetens närområde.  

Om ledtiderna för miljöprövning av miljö- och klimatförbättrande investeringar är långa i Sverige kan nödvändiga investeringar fördröjas. Samtidigt kan också kostnaderna och osäkerheten för både verksamhetsutövare och för samhället i stort öka. Detta kan i förlängningen leda till att investeringar i Sverige uteblir eller hamnar i länder med svagare miljölagstiftning. Därmed kan strukturomvandlingen hämmas och miljönyttan riskera att utebli. Effektivare och mer förutsägbara prövningsprocesser för miljö- och klimatförbättrande investeringar i Sverige, i kombination med fortsatt höga miljökrav, skulle däremot kunna leda till en snabbare grön omställning.”  

Naturvårdsverket sammanställer myndigheternas statistik, tillgänglig april 2021: 

”En effektiv, förutsägbar och rättssäker process, där lika fall behandlas lika, ger en snabbare prövning. Detta förutsätter att det är enkelt för den som önskar bedriva en verksamhet att få kunskap om vilka krav som ställs på en verksamhet och att den sökande tidigt i processen ges förutsättningar att utforma sin ansökan på ett ändamålsenligt sätt.” 

 ”En effektiv miljöprövning förutsätter att de ansökningar som lämnas in för prövning av tillstånd håller god kvalitet. Det förutsätter i sin tur att sökanden redan i samrådsskedet kan få en tydlig bild av hur en ansökan ska utformas för att kunna ligga till grund för prövningen”.

”Det saknas dock en samlad bild av hur processledningen ser ut i miljöprövningsdelegationer respektive mark- och miljödomstolar, t.ex. i fråga om i vilken utsträckning tidsplaner tas fram. Det saknas också en tydlig bild av om skillnaderna i kraven på processledning för miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolar påverkar förutsättningarna för en effektiv prövningsprocess”.