Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så påverkar pandemin våra städer

Har utbrottet av Corona-viruset stoppat urbaniseringen? Förmodligen inte, men en sak är säker – pandemin har definitivt förändrat hur vi ser på städer och vad de behöver innehålla för ett gott liv.

Tänk dig en liten sydeuropeisk by. Husen tätt ihop, kyrkan mitt i byn, torget med caféer och små butiker.

– Även om det är en liten ort har den tydliga urbana kvaliteter i och med att den har de här offentliga, delade rummen där invånarna kan samlas och mötas och leva tillsammans, säger Charlie Gullström, senior forskare inom stadsutveckling på RISE och KTH.

Inget fokus på det gemensamma

Men i svensk stadsutveckling de senaste decennierna har man inte fokuserat särskilt mycket på det nära och gemensamma för det lilla lokalsamhället. Istället har fokus snarare legat på storstadsregionerna där förorter och villaområden har rullats ut allt längre och längre från stadens kärna. Idag är det inte ovanligt att invånare i till exempel Skåne eller Mälardalen har en timmes restid till jobbet, och både regionen och staden i dess mitt organiseras ofta efter att det ska vara lätt att pendla snarare än lätt att umgås och dela.

Sen kom pandemin och Folkhälsomyndigheten bad oss att jobba hemma.

– Alla kunde inte göra det, men i och med att så många ändå hade möjligheten fick vår syn på staden och vad den behöver en rejäl törn.


Är det något pandemin har visat oss är det hur beroende vi är av varandra

En ny syn på normalt arbetsliv

För om alla Stockholms invånare ska ta sig till jobbet exakt samtidigt på morgonen, och sen hem exakt samtidigt på eftermiddagen – ja då är det klart att fokus hamnar på igenkloggade motorvägar, tillfarter och pendlingsmöjligheter, trots att de bara är fulla en mycket kort tid av dygnet.

– Nu däremot hamnar fokus på andra frågor: ska vi fortsätta att jobba hemma, hur mycket ska vi göra det, och vad krävs då av våra arbetsplatser? Och om vi jobbar hemma, hur behöver då vårt närområde gestaltas för att ge oss den sociala samvaro och den rörelse som vi annars fått när vi tagit oss till och från jobbet? Vi vet inte, men vi vet att vi har fått en ny syn på vad normalt arbetsliv kan vara, och därmed förändras både våra behov och våra önskemål på staden.

Långt ifrån ett moget digitalt arbetssätt

Charlie Gullström är noga med att påpeka att även om en stor del av medelklassen nu har kunnat jobba hemma så är vi långt ifrån ett moget digitalt arbetssätt där kontorets möten helt kan ersättas av digitala hjälpmedel. Men om vi går mot ett sådant arbetssätt kan det påverka urbaniseringen ytterligare ett steg.

– De småstäder som idag ligger längre bort från regionens centrum, säg tre timmars resa, kan återigen bli mer aktuella för bostadsköpare om människor inte längre behöver pendla varje dag. Men oavsett om vi bor på små orter eller i stora städer måste vi bli bättre på att skapa gemensamma ytor där vi kan mötas och hjälpa varandra i tillvaron, för är det något pandemin har visat oss är det hur beroende vi är av varandra.


Charlie Gullström

Kontaktperson

Charlie Gullström

Senior Forskare

+46 10 516 54 24
charlie.gullstrom@ri.se

Läs mer om Charlie