Klimatdatabasen fyller fem år – används av allt fler aktörer

Klimatdatabasen, ensam av sitt slag i Norden, togs från början fram för att hjälpa kommuner och regioner att göra klimatsmarta val i sin kostplanering.

– Fler än 50 kommuner och regioner använder databasen i den dagliga verksamheten för att kunna erbjuda hållbarare måltider, men det är tydligt att behovet och intresset för databasen är stort även utanför den offentliga sektorn, säger Britta Florén, senior projektledare för hållbar livsmedelskonsumtion på RISE och ansvarig för RISE klimatdatabas.

Industrin, dagligvaruhandeln och startups använder databasen

Databasen används flitigt av framsynta företag och organisationer, både till att sätta klimatmål och för att klimatrapportera sin verksamhet. Livsmedelsproducenter nyttjar klimatdatabasen som ett verktyg i sitt produktutvecklingsarbete.

– Industrin, och även dagligvaruhandeln, är angelägna om att hjälpa sina kunder till att handla mer klimatsmart mat, och då är klimatdatabasen ett bra verktyg.

Här är några exempel:

• Findus Foodservices guidar exempelvis kunder till klimatsmarta recept.
• För Felix sortiment inom Orkla-koncernen klimatberäknas produkter baserat på RISE klimatdatabas i kombination med producent- och anläggningsspecifika data och annan tillgänglig data. Produkter med ett lågt klimatavtryck märks med en symbol ”lågt klimatavtryck”.
• Ica använder databasen för att beräkna klimatavtryck från sina matkassar, recept och ”mitt klimatmål”.
• Coop har klimatdatabasen som ett viktigt dataunderlag i hållbarhetsdeklarationen.
• Karolinska institutet tar hjälp av klimatdatabasen i forskningsprojektet Optimat i syfte att optimera skolmåltider med hänsyn till både klimatavtryck, näringskrav och kostnader.

Även en rad startups har visat stort intresse för klimatdatabasen i utveckling av appar och tjänster som vänder sig direkt till konsumenter eller restauranger i privata sektorn.

• Klimato har utvecklat en webb-app som hjälper restauranger att beräkna klimatpåverkan för sina rätter.
• FoodFighters lanserar snart en tjänst där konsumenter kan jämföra alla större livsmedelsbutiker.

Daniel Gillan, en av grundarna på FoodFighters, berättar om idén bakom appen:

– Vår primära målgrupp är urbana barnfamiljer. Med hjälp av vår tjänst blir det enklare för dem att sänka sitt klimatavtryck. Allt du behöver göra är att fylla i din inköpslista. Vi sorterar ut den mest hållbara maten till det bästa priset. Tänk dig ett Pricerunner för mat med smarta filter för klimat, miljö, etiska villkor, pris och hälsa.

– Kunskapen utvecklas hela tiden, säger Britta Florén. Ett exempel är hur klimatavtrycket för norskodlad lax har stigit väldigt mycket i årets version jämför med förra årets. Det är inte nödvändigtvis så att laxen har blivit mycket sämre, utan snarare att nya, mer heltäckande studier genomförts.  Vi strävar efter att ha bästa möjliga kvalitet på det som kommer in i databasen.

Fem år har alltså gått. Vad kommer att hända de nästkommande fem åren?

– Det är troligt att vi kommer att inkludera fler miljöaspekter än klimat i databasen, framför allt livsmedlens påverkan på den biologisk mångfalden. Det skulle också vara intressant att koppla in näringstäthet. Ett kilo morot har inte samma näringsinnehåll som ett kilo kött, exempelvis. Vi ser många framtida utvecklingsmöjligheter, men är också glada över att databasen redan idag gör så stor nytta, säger Britta Florén