Under det senaste året har vi i hela världen varit upptagna vid pandemin och vilka effekter den har på våra liv. Det finns många goda skäl till det.
Vad händer i spåren av pandemin? När kommer den ekonomiska krisen som vi väntar på och hur stor och långvarig blir den?
En ännu större kris är konsekvenserna av klimatförändringen. Vi hör alarmerande rapporter om att vi inte klarar av att hålla 1.5-gradersmålet och kan förvänta oss stora förändringar i form av extrem väderlek, hetta, torka eller översvämningar.
Det största hotet, som kanske känns mest avlägset, men som är allra mest alarmerande är utrotningen av arter. Utarmningen av den biologiska mångfalden.
Ur varje utmaning växer också nya lösningar och beteenden fram. I den här trendspaningen riktar vi blicken mot vad som väntar runt hörnet och vad som krävs för att skapa hållbara livsmiljöer och livsstilar.
Ladda ner trendspaningen
Vill du läsa trendspaningen om Framtidens hållbara livsmiljöer i sin helhet? Fyll i dina uppgifter här under och ladda ner den den i PDF-format.
Titta på seminariet
Hållbara livsmiljöer
Våra grundläggande värderingar är på väg att förändras
Kommuner och fastighetsägare strävar efter att skapa mer hållbara, mänskliga och vänliga städer och livsmiljöer, som gör det möjligt för invånarna att tillgodose sina behov utan att skada den naturliga världen eller äventyra andra människor levnadsvillkor. Nu eller i framtiden.
När fokus flyttas från ekonomisk optimering efterfrågas nya sätt att mäta värden som hållbarhet eller upplevd livskvalitet.
Klimatförändringarna börjar få konsekvenser
Mer extremt väder, brist på vatten och jord och osäkerhet kring tillgång till mat riskerar att bryta upp samhällen. Havsnivåerna stiger, hav försuras, glaciärer smälter och miljöföroreningar påverkar våra levnadsmönster. Spänningar kopplade till klimatförändringar växer.
Över 200 miljoner människor kan behöva migrera 2050 på grund av klimatförändringar.
Data behöver tillgängliggöras för att kunna nyttjas
Data och digitala verktyg kan förbättra och förenkla för medborgare och för offentliga organisationer. De kan leda till större insikt, vilket i sin tur leder till bättre beslut och bättre planering. Offentlig sektor måste dock bli bättre på att tillgängliggöra och nyttja data på ett kontrollerat sätt i sin verksamhet. Det måste finnas mekanismer för att individen kan dela sina egna data på ett säkert sätt, men samtidigt behövs ökat skydd mot missbruk av persondata.
Från 2010 till 2020 ökade mängden data i världen med 5000 procent, från 1,2 biljoner gigabyte till 59 biljoner.
Innovation ses som den stora möjliggöraren
För att städerna ska kunna leva upp till samhällets och invånarnas förväntningar utvecklas de som arenor för innovation där många aktörer samverkar. Utmaningen är att tillgodose att innovationen främjar helheten, att det nya inte hotar grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet. Innovationen behöver också kunna organiseras, skalas upp och få långsiktig och hållbar effekt och ge mervärde till alla.
Styra i det komplexa
Pandemin har visat bristerna i hur dåliga vi är på att föreställa oss framtiden. Vi planerar efter den senaste krisen. Nu syns tendenser till att vår planering inför framtiden är alltför fokuserad på pandemin. Nästa kris kommer med största sannolikhet röra något annat.
Oförmågan hos städers och samhällets organisationer att ändra ledarskap och arbetssätt för att kunna navigera och hantera den ökande graden av samhällsutmaningarnas komplexitet blir allt mer synlig. Det är fortfarande svårt att kommunicera över ansvarsgränser mellan till exempel polis, militär och sjukvård på grund av barriärer mellan system och organisationer.
Trots några goda exempel på tvärsektoriell samverkan som i Borås centrum för förebyggande säkerhet och trygghet, Operation Rimfrost i Malmö och Innovationsplattformarnas arbete med organisatorisk kapacitet för omställning så dominerar traditionell hierarkisk organisation med linjär problemlösning och detaljerad måluppföljning hos kommuner och andra. Behovet av radikal förändring i ledning, organisering och arbetssätt är stort.
Hur kan vi få olika krafter att vilja samarbeta och lära av varandras erfarenheter?
Samhället behöver involvera de som är villiga att bidra till förändring. Trenden går från organiserad frivillighet med medlemskap i en organisation till mer episodiska och tillfälliga frivilligengagemang.
FRAMÅTBLICK 5 ÅR
- Det finns en högre grad av systemförståelse och förståelse för komplexitet. Kompetens inom dessa frågor har ökat avsevärt.
- Kommuner arbetar i högre grad tillitsstyrt och flexibelt, och det har kommit fram nya exempel på organisering och arbetssätt.
15-minutersstaden
Efterfrågan av tjänster och service i närområde ökar när man inte vill minska resandet.
Det som växer fram är ”15-minutersstaden”, där det mesta av våra vardagsbehov och rekreation finns inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd från boendet. Allt från skola, grönområde, kultur och idrott till butiker, restauranger och service.
Servicehubbar kan skapas i stan, förorten eller på landsbygden för att medborgarna ska kunna lösa sitt livspussel.
Kollektivtrafiken planeras efter flexibla rutter och tidtabeller med mindre fordon och mobilitetshubbar på kvartersnivå för ökad tillgänglighet.
Klimatneutrala städer
Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland och vara ledande i genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 vilket kräver genomgripande förändringar, inte minst inom miljö- och klimatområdet.
I december 2020 skrevs de första klimatkontrakten i Europa under av den politiska ledningen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Växjö, Uppsala, Umeå, Järfälla och Enköping. Under året kommer klimatkontrakten att förnyas och elva nya städer tillkommer. Här är Sverige föregångare för EUs mission om 100 klimatneutrala städer till 2030.
När det gäller energi så finns det mål på EU-nivå om att demonstrera hundra positiva energidistrikt, det vill säga kvarter och stadsdelar som på årsbasis genererar mer energi än de förbrukar.
FRAMÅTBLICK 5 ÅR
- IT-branschen har tagit ett större kliv in i fastigheter och i energisystemet och erbjuder nya tjänster för energioptimering och laststyrning på olika systemnivåer, från fastighet till lokal- och regionalnät.
- Elnäten är anpassade till ny supply-demand situation.
- En offentlig upphandlare eller fastighetsägare kräver öppet format i bygg och förvaltning.
- Livscykelperspektivet på byggande är helt implementerat. Den digitala tvillingen är lika mycket värd som den faktiska byggnaden.
- Data om både energisystemet, fastigheter och användarna finns tillgängligt.
- Människan är i centrum i den digitala utvecklingen.
Den gröna staden
Under pandemin har det skett en stor beteendeförändring i hur vi använder naturen. Samtidigt har medvetandegraden av klimatförändringarna ökat, och behoven av grönområden har blivit tydligare. Den gröna staden växer fram.
Växtlighet och gröna stråk påverkar luftföroreningar, hälsa och temperatur positivt. Städerna har ett stort fokus på klimatanpassning genom introduktion av blå-grön-grå infrastruktur för kombination av dagvattenhantering, grönytor och trafik med mycket positiva effekter även på livskvalitet, hälsa och biodiversitet. Vikten av vegetation i staden för pollinering, grönska och biodiversitet betonas i allt fler sammanhang.
Gröna tak utgör alternativa gröna ytor i staden som beroende på utformning kan bidra med en rad olika ekosystemtjänster, såsom ökad biologisk mångfald och spridningsvägar, temperatursänkning i samband med värmeböljor och dagvattenfördröjning.
Offentlig sektor tar kontroll över sina data
Data behöver tillgängliggöras men ägande och kontroll är en utmaning i hela samhället.
Digitaliseringen behöver stora mängder data för att bli effektiv och det kräver att de som äger data tillgängliggör dessa på ett kontrollerat sätt. Sverige rankas lågt i jämförelse med andra OECD länder inom e-förvaltning och digitalisering av offentlig sektor.
Den svenska förvaltningsmodellen där allt är väldigt decentraliserat och ingen pekar med hela handen försvårar för offentlig sektor.
Det behövs en gemensam ”mjuk digital infrastruktur” och en nationell aktör som tar ett helhetsansvar för att hjälpa kommunerna.
Vissa har kommit långt, men stora delar av offentlig sektor och många små kommuner har knappt börjat sin digitaliseringsresa.
Om inte offentlig sektor tillsammans tar kontroll blir konsekvensen att de stora techbolagen tar över. Hur ska man organisera sig för att kravställa rätt och använda data som möjliggör effektiva samhällsprocesser?
FRAMÅTBLICK 5 ÅR
- Omfattande användning av datadrivna lösningar förenklar och förbättrar för invånarna och kommunen själv i större kommuner.
- Alla städer har 5G-täckning vilket möjliggör avancerade tjänster inom vård och omsorg, mobilitet och automation.
- Fiberutbyggnaden har nått nästan alla, med 5G sista biten.
Livsstilsförändringar
Coronapandemin visade tydligt att människors förmåga att ställa om är enorm.
Ökad klimatmedvetenhet, en ökad känsla av otrygghet, rädsla för smitta, behov av isolering eller socialt umgänge och skillnader i levnadsvillkor är drivkrafter som innebär att människor kommer fortsätta ställa om och förändra sitt beteende.
Digitalisering för människor närmare varandra, och låter dem arbeta, studera, umgås, konsumera saker, tjänster eller upplevelser på distans. Men digitaliseringen riskerar också att klyftorna mellan människor ökar när alla inte har tillgång till eller kunskap om den nya tekniken.
Tack vare nya sätt att konsumera och att färdas kommer vi allt närmare en tjänstebaserad, cirkulär ekonomi. Delningstjänster eller samägande effektiviserar utnyttjandet av resurser. Klimatmedvetenhet gör att efterfrågan på second hand, återanvändbarhet och reparerbarhet ökar. I nuläget saknas incitament och värdeskapande inom återvinning och återbruk för att gynna cirkulär ekonomi. Nya lagar och regler kommer kräva mer av företag för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.
Nya sätt att ...
... arbeta och studera
Vi arbetar och studerar mer hemifrån, men när vi kommer till kontoret eller skolan vill vi umgås och interagera. Vi kommer att kunna behöva isolera oss när vi vill arbeta ostört eller för att minska smittorisker.
Den digitala tekniken kommer att utvecklas och anpassas till nya behov och beteenden genom Virtual Reality, Augmented Reality, och i framtiden sinnernas internet.
... att konsumera
E-handeln ökar tillgänglighet till produkter och tjänster men förutsätter att användaren kan hantera tekniken.
När människor lever tätare i städer kan vi effektivisera vårt resursutnyttjande. Bland möjliggörarna för att närma oss en mer cirkulär ekonomi ser vi delningstjänster som hjälper oss att dela mer istället för att äga.
Ökad klimatmedvetenhet bidrar till att vi gärna konsumerar second-hand och efterfrågar återanvändbarhet och reparerbarhet. Medvetna konsumenter handlar också gärna av lokala producenter och butiker.
Nya sätt att ...
... mötas, umgås och uppleva
Vi väljer nya sätt att umgås och få upplevelser, gärna utomhus och ibland isolerat för att minska smittorisken.
Lokal turism har ökat och det finns en stor efterfrågan på lokala utflyktsmål.
Digitala evenemang ökar tillgängligheten till kultur, utbildningar, upplevelser och möjligheten att besöka olika platser. Med ny digital teknik kan kvalitet på upplevelsen utvecklas i framtiden men det kan även bli ett hinder om man inte behärskar tekniken.
... att färdas
Under pandemin har rädslan för smittorisk i kollektivtrafiken i vissa fall ökat biltrafiken. Detta ställer krav på kollektivtrafiken att ställa om mot mer flexibla rutter och tider. Mindre fordon och digitala lösningar där folk kan boka sin resa är en del av lösningen. Parallellt pågår elektrifiering inom kollektivtrafiken för att svara upp mot den nödvändiga klimatomställningen.
Under pandemin har delning av privatbilar ökat, där privata aktörer skapar plattformar för konsumenten. Den digitala tekniken tillgängliggör, men bokningssystemen kan vara en utmaning för till exempel de äldre. Det finns en stor efterfrågan på integrerade appar för olika mobilitetstjänster.
Samtidigt har det ökade hemarbetet bidragit till att pendlingen minskar. Det som blir viktig framöver är att de positiva effekterna förlängs så mycket som möjligt, till exempel genom omprioritering av gatuutrymmet med mer cykelbanor och trottoarer och färre parkeringsplatser och omkörningsfiler.
Genom att främja aktiv mobilitet, där cykel- och gångstråk underlättar för invånarna att aktivt ta sig fram främjas även hälsa och livskvalitet.
