Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Effektivare vård med digitala möten

Varje gång du använder en digital tjänst för att rådfråga sjukvården, som en chatt eller ett videosamtal med en läkare, använder du dig av teknik som kommer att ha stor betydelse för vården i framtiden. Digitala vårdmöten bidrar både till ökad trygghet – och kan göra vården mer effektiv. Men det finns även utmaningar.

Digital vård handlar inte bara om smidiga appar och andra tjänster som gör att man kan få svar på sina funderingar i princip dygnet runt – för många kroniskt sjuka är digitala vårdmöten till stor hjälp, och innebär inte minst ökad trygghet.

Enklare liv för kroniskt sjuka

Ett område där ny teknik visat sig effektiv är i behandlingen av patienter med KOL, en kronisk lungsjukdom som ungefär en halv miljon svenskar lever med. Den som har allvarlig KOL upplever ofta syrebrist, och måste när det händer antingen söka vård akut eller komma på regelbundna återbesök; något som är både kostsamt för vården och ofta stressande för patienten.

I en sådan situation kan ny digital teknik göra stor skillnad. Tänk om patienten, istället för att komma in regelbundet eller söka vård när hälsan redan sviktat, kunde övervaka sina värden hemifrån och löpande rapportera in till sjukvården hur det är ställt? Och om de, istället för att behöva lämna hemmet ta sig till sjukhus regelbundet, kan prata med en personlig vårdkontakt via video?

Detta har testats med just KOL-patienter, i en vårdmetod framtagen av RISE i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och ett 20-tal andra aktörer, med goda resultat. Patienterna har känt sig tryggare, och vården får med hjälp av insamlade hälsodata en bättre överblick över sjukdomens utveckling.

– För den som har en kronisk sjukdom, som inte går över, så underlättar det livet och man kan etablera en mer varaktig relation till sin vårdkontakt. Då lär patienten känna vårdgivaren, och vårdgivaren lär känna patienten. Det skiljer sig lite från de appar eller andra webbaserade tjänster där man ringer in och tar egen kontakt, och sedan blir antingen remitterad vidare eller ordinerad vård eller läkemedel, säger Per-Olof Sjöberg, affärs- och innovationsområdeschef för digitalisering på RISE.

Mer än bara en doktor i telefonen

Just appar och andra webbtjänster där man kan få kontakt med en läkare även utanför vårdcentralens öppettider, och utan att behöva åka och sätta sig på en akutmottagning, är kanske den digitala vård som de flesta har erfarenhet av i dag, och kan rätt använt vara ett bra sätt att avlasta vårdcentraler och akutmottagningar. Men det är bara ett sätt på vilket digital vård kan användas.

– Tekniken innebär stora möjligheter, och framför allt mer tillgång till vård. Du kan enklare koppla in en specialist, och dessutom specialister från hela Sverige, eller hela världen. Du kan bjuda in en tolk eller en läkare som talar ett annat språk om det behövs eller syntolka via video, och du kan koppla på olika typer av bildanalys. När det gäller vanliga kroniska sjukdomar så har vi tittat på KOL, men jag är övertygad som att vårdmetoden kan tillämpas även på patienter med diabetes eller hjärtsvikt, säger Per-Olof Sjöberg, som även menar att det inte bara är de kroniskt eller akut sjuka som kan vara hjälpa av digital vård.

– Mätrelaterade tjänster kan vara användbart för ändring av beteenden, som rökavvänjning eller kostomläggning eller ändrade motionsvanor. Då kan en digital tjänst vara med och coacha på olika sätt.

Många vinningar

Vården står inför både förändringar och utmaningar; inte minst dras många landsting med ekonomiska besvär. Att avlasta vårdcentralerna med hjälp av digital vård, och att låta patienterna sköta en del av sin vård själv, kan vara några exempel på hur digitala lösningar kan vara en väg för att få bukt med ekonomin.

Och det är inte bara ekonomiska vinningar som den digitala tekniken kan bidra med; i första hand handlar det om att få mer och bättre vård. En bonus är även miljöaspekten. Om en del av mötena sker på distans, krävs färre transporter.

– Det måste innebära en bred nytta om man ska införa sådana här tjänster i vården. Patienterna måste tycka att det är bra, men även vårdgivare, anhöriga och företagen som levererar tekniken ska alla tjäna på det. Alla måste få en liten vinning för att det ska löna sig, säger Per-Olof Sjöberg.

– Som en av patienterna i KOL-projektet sa: ´För första gången får jag vara med i min egen vård´. Och det är dit man vill, mot både en besparing och bättre vård.

Att den digitala vården skulle ersätta det fysiska mötet är det inte tal om. Rätt ord är snarare komplettera och förbättra.

– Digital vård kan vara distansbryggande och effektiviserande, och ge mer och bättre vård. Man kan inte ta bort det fysiska mötet, men man kan komplettera det på ett effektivt sätt och undvika onödiga fysiska möten, som akuta ambulanstransporter till exempel.

Utmaningar kvarstår

Vårdapparna har ibland fått kritik för att bara ta sig an patienter med enkla problem, medan primärvården fortfarande hanterar de svårare fallen. Och visst finns det utmaningar med den nya tekniken. Framför allt är säkerhet en viktig fråga.

–Säkerhet skulle jag säga är den största frågan. Alla bolag som i dag driver digital vård har säkerhet högt upp på listan, men det betyder inte att det på olika sätt kan brista. När man gör något på distans, och inte träffar personer fysiskt, måste man till exempel veta att det är rätt person, säger Per-Olof Sjöberg, som menar att förutom säkerhet, så är samordningsfrågan ett problem som kvarstår att lösa.

– Vi måste få olika system att prata med varandra, när det blir fler som ska föra journalsystem, och hitta ett sätt att på patientens villkor dela patientinformation.

En fråga som dock inte skapat några större problem, tvärt emot vad man kanske kunnat tro, är integritetsaspekten av att vara monitorerad och uppkopplad, och dela med sig av sin hälsodata.

– Tillgängligheten av vård skapar trygghet. Vi frågade oss om man verkligen ville släppa in en massa mätutrustning i hemmet, och bli övervakad exempelvis när man sover. Men man är väldigt accepterande när det gäller ens egna hälsa, och om det innebär att man får hjälp och trygghet. Istället för att bli väkt flera gånger per natt av vårdpersonal som tittat till en, kan man istället få sova hela natten, och det upplevdes som positivt – inte integritetskränkande, säger Per-Olof Sjöberg.

Framtida hälsoavatarer?

Hur vården kommer att se ut när nästa generation vuxit upp kan vi inte veta, men med största sannolikhet är den ganska annorlunda från i dag.  

– Jag tror att vi kommer att ta väldigt mycket mer hjälp av tekniken. Om man kan få en förvarning om hjärtflimmer, varför skulle man inte vilja ha den hjälpen? Men det måste komma på ett naturligt sätt, så att vi inte känner oss övervakade. Personligen tror jag att detta kommer att bli väldigt vanligt, inte bara videomöten utan att vi monitorerar patienten för att kunna optimera tryggheten, säger Per-Olof Sjöberg.

Med tanke på hur snabbt utvecklingen går framåt – en generation bakåt i tiden hade aldrig kunnat föreställa sig vad vi i dag kan göra med våra mobiltelefoner – så är det näst intill omöjligt att sia om framtiden.

– Om 30 år kanske jag kommer att ha en avatar, en hälsoagent, som håller koll på vad som är bra för mig. Eller så kanske man kommer att skratta åt den tanken? Det enda vi vet är att det är nästan omöjligt att sia om.


Profile image

Per-Olof Sjöberg

Affärs- och innovationsområdeschef Digitalisering

+46 70 5190491
per-olof.sjoberg@ri.se

Läs mer om Per-Olof