Kontaktperson
Susanne Stenberg
Senior Forskare/Rättslig expert
Kontakta Susanne
Alla som utvecklar AI-lösningar, använder dem i sin verksamhet eller sätter AI-system på den svenska eller europeiska marknaden omfattas av AI Act. Forskaren och rättsexperten Susanne Stenberg berättar allt du behöver veta om AI-förordningen.
En algoritm som föreslår en ny film baserat på din streaminghistorik eller en språkmodell som formulerar mejl känns ganska harmlöst. Som att det inte gör så mycket om det skulle råka bli fel. Men om AI används för att granska cancerpatienters röntgenbilder eller för att besluta om lån – då blir det plötsligt kritiskt, rent av livsviktigt att modellerna är säkra och går att lita på.
Det behovet av tillförlitlighet är anledningen till att EU har klubbat igenom AI Act, en ny samling regler som börjar gälla stegvis från februari 2025 till sommaren 2027.
– Den nya förordningen ska skydda människors hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter, och är uppbyggd så att reglerna passar in i ett produktsäkerhetstänk. På så sätt är AI-förordningen som ett konsumentskydd eller som ett krav på en lägsta nivå av kvalitet. I praktiken rör det sig om en form av marknadsreglering som innebär att AI-system ska räknas som en produkt, förklarar Susanne Stenberg, senior forskare och rättslig expert på RISE med inriktning på digitala system och AI.
Om du driver eller arbetar i ett företag eller en organisation som utvecklar, importerar, distribuerar eller implementerar AI-system i en verksamhet, produkt eller tjänst – då träffas ni av AI Act. Vissa användningsområden kopplas till en högre risk och omfattas därför av särskilda krav på säkerhet, transparens och dokumentation. Hälso- och sjukvård, där AI kan påverka patienthälsa och diagnostik, är ett exempel.
Behöver du vägledning i hur AI Act påverkar din verksamhet och hur ni anpassar er till de nya kraven? Kontakta oss genom att fylla i formuläret:
– Produktkategorier som maskiner, radioutrustning och leksaker omfattas sedan tidigare av EU:s produktsäkerhetslagstiftning. Här används CE-märkningen som en kvalitetsstämpel. Det som händer nu, i och med AI-förordningen, är att CE-märkningen även omfattar vissa AI-system, förklarar Susanne Stenberg.
I praktiken rör det sig om en form av marknadsreglering som innebär att AI-system ska räknas som en produkt.
Vissa AI-tillämpningar bedöms som oacceptabla och är förbjudna sedan februari 2025. Det handlar om så kallad social scoring och viss biometrisk övervakning, som går ut på att utvärdera eller klassificera individer eller grupper utifrån sociala beteenden eller personliga egenskaper. Om någon går mot röd gubbe ska det inte påverka den personens möjlighet att få ett jobb till exempel. Dessa förbud handlar mycket om att förhindra att det som sker i Kina, med massövervakning och poängsystem, ska kunna införas i EU.
– Det står i förordningen att marknadskontrollmyndigheter ska genomföra tillsyn, och det blir upp till varje medlemsland att bestämma vem som tar det ansvaret. I en svensk utredning från hösten 2025 föreslås flera myndigheter. För exempelvis AI i maskiner är förslaget att tillsynsansvaret fortsatt ska ligga på myndigheten som kontrollerar själva maskinen, vilket är Arbetsmiljöverket. Post- och Telestyrelsen (PTS) föreslås få ett huvudsakligt ansvar för AI-förordningen, säger Susanne Stenberg och fortsätter:
– Jobbar man med kemikalier vet man mycket väl att Kemikalieinspektionen finns, men i många branscher som träffas av AI-förordningen har man inte haft den typen av relation med en tillsynsmyndighet förut. Då kan delen om marknadskontroll kännas främmande. Men stöd finns att få, bland annat av RISE som hjälper företag att uppfylla sina regulatoriska skyldigheter.
Susanne Stenberg tror att aktörer som med säkerhet kan visa att de har ett robust och tillförlitligt AI-system i sin produkt kommer att ha en stor konkurrensfördel framåt.
– Min tolkning av EU:s förordning är att marknaden inte är mogen. Att det kommer regler betyder att vi närmar oss en mer utbredd användning av tekniken. Det finns också mycket som talar för att vi som samhälle har att vinna på att använda olika AI-teknologier, i rätt sammanhang. Vi vill samtidigt inte ha produkter på marknaden som inte går att lita på. Kan du som företag inte förklara varför kunderna kan lita på din produkt, ja då har du inte en given plats på marknaden, säger Susanne Stenberg.
– Börja med något som inte riskerar att skada någon. Lär dig hur tekniken fungerar och undersök hur du kan använda AI på ett sätt som inte kan påverka människors hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter negativt.
Små och medelstora företag kan också dra nytta av att AI-förordningen kräver att varje medlemsland har en AI-regulatorisk sandlåda (ja, det kallas faktiskt så) där leverantörer och entreprenörer som vill använda AI kan få juridisk vägledning i en testmiljö. Susanne Stenberg pekar också på vikten av att större bolag använder sina muskler för att verka som en samordnande kraft och delar med sig om hur de omsätter reglerna till tekniska krav.
– När jag har deltagit i arbetet med att utveckla tekniska standarder blir det tydligt att det krävs tvärdisciplinär kompetens och att resultaten blir tillgängliga för alla, säger hon och fortsätter:
– Att de mindre bolagen levererar regelefterlevande produkter ligger i de större bolagens intresse. Därför tänker jag att alla vinner på samverkan, för att tillsammans få fram en ”best practice” vad gäller AI-system. På så sätt skapar vi tillsammans tillit till AI och ser till att det växer fram en marknad med säkra produkter.
Alla vinner på samverkan, för att tillsammans få fram en best practice vad gäller AI-system. På så sätt skapar vi tillsammans tillit till AI och ser till att det växer fram en marknad med säkra produkter.
RISE arbetar med AI inom flera centrala områden för att främja innovation, driva transformation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet spänner över både praktiska tillämpningar och strategiska frågor som banar väg för framtidens AI. Det innefattar också utveckling av etiska riktlinjer, policyer och standarder för AI.