BioPitch – svensk skog på fotbollsplaner

Nytt ifyllnadsmaterial nödvändigt

Det är troligt att krav om biobaserad infill som inte läcker mikroplaster kommer införas inom EU. Även infill baserad på kork och andra biomaterial är sällan helt plastfria eller uppfyller inte alla önskemål. Fotbollsklubbar och kommuner som driver anläggningar har ofta höga krav på hållbarhet. 

I Sverige finns en unik möjlighet att utnyttja restströmmar från skogsindustrin som idag går till förbränning. I Sverige finns också teknik i framkant när det gäller en annan restprodukt från skogen, lignin. Lignin är limmet som håller ihop fibrerna i träd och gör det möjligt för dem att bli höga. Inom BioPitch har en formulering tagits fram som kan användas för att hålla ihop spånen så de bildar små kulor, granulat. Den tredje ingrediensen är en polymer som inte bara ska vara biobaserad utan också nedbrytbar.

Målet är att förse kommuner och fotbollsklubbar med ett ifyllnadsmaterial som är 100 % biobaserat och bryts ned om det hamnar i naturen. När mattans livslängd nått sitt slut, kan ifyllnadsmaterialet återanvändas på den nya mattan eller brytas ned och återföras till naturen.

Varför ökar antalet konstgräsplaner i världen?

I första hand handlar det om speltid.

• Naturligt gräs: medger spel 200 - 400 timmar per år beroende på bland annat väder och underhåll.
• Hybridplaner: naturgräsplaner som förstärkts med konstgräs är spelbara 2-3 gånger så många timmar.
• Konstgräsplan: spelbar 2 000 till 2 500 timmar.

Det finns undersökningar som tyder på att vi står inför en dubblering av antalet konstgräsplaner de närmaste 10 åren.

På en fullstor 11‑mannaplan läggs oftast 15 mm infill. Det blir 102 m³ BioPitch eller knappt 67 ton.

Idag (2020) finns i Europa motsvarande 21 000 fullstora fotbollsplaner och 70 000 mindre. Det skulle motsvara 1,9 miljoner ton av dagens vanligaste infill. För hela världen finns inte tillförlitlig statistik men de uppskattningar som gjorts pekar mot att det finns lika många i resten av världen, med ett ökande fotbollsintresse i Asien.

Varför behövs infill och vad kännetecknar en prestanda-infill?

Prestanda för spelare

• Konstgrässtrån ger inte efter på samma sätt som naturgräs, skorna fäster i mattan och risk för rotationsskador i ankel och knä uppstår.
• Om det regnar blir det tvärtom mycket halt men en bra infill dämpar effekten.
• Utan infill uppstår brännande friktionsskador vid glidning mot hud.
• Med infill blir bollens rullning och studs mer lik förhållanden på naturgräsplan.
• Utan infill blir konstgräsplanen hårdare med risk för att slå i häl, knä eller höft.  

Prestanda i konstgrässystem

Hur ifyllnadsmaterialet presterar beror på en mängd omständigheter förutom materialet självt. Tjocklek och mjukhet på den pad som konstgräset läggs på ska balanseras med mängden sand och infill. När en infill designas ska hänsyn tas till längden/tjockleken/mjukheten på strået som varierar hos olika tillverkare.

Prestanda för alla väder och lång tid

Ifyllnadsmaterialet ska inte ta åt sig solvärme, det ska inte flyta iväg vid regn och inte blåsa bort av vind. Inte heller kladda ihop av snö. Det ska inte fastna på skor och kläder. Det ska vara lätt att hålla i toppskick, lätt att lufta om den tryckts ihop.  

Vilka steg omfattar forskningsprojektet?

Här är en övergripande beskrivning, för mer information finns kontaktuppgifter längre ned.

Det tidigare forskningsprojektet BioPitch steg 1 visade att ett material tillverkat i labb har de egenskaper som krävs. I det nu pågående steg 2 anpassas formuleringen för att klara en ökning av produktionen från enstaka kilo till de flera ton som krävs för fullskaligt test på fotbollsplan.

När projektet avslutas finns ett material som klarat FIFA-tester och som fått spelares och planägares gillande. Industriell produktion har prövats i pilotproduktion.