Kontaktperson
Mattias Andersson
Forskare
Kontakta Mattias
Så navigerar du genom EU:s nya plastregler
Om du designar, tillverkar eller säljer plastprodukter finns flera EU-regelverk att förhålla sig till som syftar till att främja cirkulär plastanvändning. SUPD, PPWR, WEEE – för att nämna några.
– Jag tycker inte att man ska bli rädd för lagstiftningen och stressa fram lösningar, säger Mattias Andersson,senior forskare inom polymera material på RISE.
Mattias Andersson beskriver EU:s regelstruktur för plast som ”ganska komplex”. 2018 kom EU:s plaststrategi (en färdplan för hur vi ska använda plast inom EU) som en del av Circular Economy Action Plan. Målet om att alla plastförpackningar ska vara återvinningsbara till 2030 formulerades. Privata och offentliga aktörer längs plastens olika värdekedjor började jobba mot målet tillsammans, bland annat inom Circular Plastics Alliance.
2019 kom förbudet mot vissa engångsartiklar i plast, Single-Use Plastics Directive (SUPD). Det har också skett ett antal uppdateringar kopplade till cirkularitet i förordningar som träffar specifika branscher, som Waste Electrical and Electronic Equipment (WEEE), Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) och End-of-Life Vehicles (ELV). Dessa handlar inte enbart om plast, men eftersom plast är en vanlig komponent i elektronisk utrustning, förpackningar och fordon berörs aktörer som designar, tillverkar och säljer plastprodukter.
– Tar vi PPWR som exempel innebär den förordningen att alla nya förpackningar som sätts på den europeiska marknaden 2030 ska innehålla återvunnet material. I dagsläget är andelen återvunnen plast i nya förpackningar extremt liten, så branschen står inför en stor omställning. Men reglerna skapar också affärsmöjligheter för återvinningsbranschen som har haft det tufft under en längre tid. En lagstiftning som tvingar företag att återvinna mer och använda mer återvunnet material i nya produkter kan förhoppningsvis skapa fler affärer kopplat till allt som rör återvinning, säger Mattias Andersson.
Hur kan vi hjälpa dig?
Behöver du vägledning i hur EU:s riktlinjer för plast påverkar din verksamhet och hur ni anpassar er till de nya kraven? Kontakta oss genom att fylla i formuläret:
Alla nya förpackningar som sätts på den europeiska marknaden 2030 ska innehålla återvunnet material.
Standarder som verktyg för att göra rätt
För att konkretisera regelverken har EU-kommissionen beställt 56 standarder som innehåller riktlinjer för plaståtervinning. I slutet av 2025 har 27 av dessa publicerats. Sverige har haft en ledande roll i framtagningen, eftersom Svenska institutet för standarder (SIS) ansvarar för den kommitté av europeiska plastexperter som har utvecklat standarderna. Standarderna innehåller bland annat riktlinjer för ”Design for Recycling”, som handlar om att öka återvinningsgraden redan vid ritbordet.
Var ser du de största utmaningarna kopplade till kraven på plaståtervinning och användning av återvunnet material?
– Det ställs inte lika höga krav på en låda för en skruvmejsel som för saker som vi ska äta. Där är lagstiftningen hård, och det vill vi ju att den ska vara. Vi vill inte riskera att livsmedel kontamineras. Men reglerna gör det svårare att använda återvunnet material, säger Mattias Andersson.
Han lyfter ett exempel: Förpackningar för köttfärs. De svarta trågen med plastfilm byttes ut mot genomskinliga tråg när man förstod att sorteringsanläggningarnas maskiner inte kunde identifiera svart plast. I dag förpackas köttfärs ofta i genomskinliga plastpåsar med ett så kallat barriärlager som skapar en skyddande atmosfär.
Se över dina produkter och plocka de lågt hängande frukterna.
– Genom att byta tråg mot påse kunde tillverkarna minska sin plastanvändning, men nu möter man en ny utmaning i kravet på återvunnet material. I dagsläget finns det inte ett livsmedelsgodkännande för återvunnen plast av den sorten som används till köttfärspåsarna – men det finns det för PET-trågen som många tillverkare har gått ifrån, säger Mattias Andersson.
Det här låter som en djungel. Hur navigerar man genom den?
– Jag tycker inte att man ska bli rädd för lagstiftningen och stressa fram lösningar, men det är viktigt att börja agera nu för att inte hamna efter. Mitt råd är att försöka se över sina produkter och plocka de lågt hängande frukterna, för det finns ofta sådana. Kanske finns det redan en motsvarande återvunnen råvara som man kan blanda in i sin produkt, säger Mattias Andersson och fortsätter:
– Lagstiftningen handlar inte om att du ska börja använda 100 procent återvunnet material, utan det är ofta en viss procentsats. Att stegvis göra den här omställningen ger också dina underleverantörer chans att hänga med. Det är ju sällan man är ensam i värdekedjan.
Ta rygg på andra och hitta affärsmöjligheterna
Mattias Andersson råder alla som omfattas av EU:s nya plastregler att titta på och lära av hur andra löser omställningen. RISE koordinerar ett nätverk, Nationellt center för hållbar plast, för aktörer längs hela värdekedjan.
– Här samlar vi företag inom plast- och återvinningsbranschen för att diskutera precis det vi tar upp i den här texten. Tillsammans adresserar vi frågorna och försöker hitta svaren.
Fyra saker att göra redan i dag
- Kartlägg vilka plastmaterial och tillsatser som förekommer i er värdekedja.
- Designa produkter med återvinningsgrad i åtanke. Det kan till exempel handla om att arbeta mer med monomaterial, att välja bort additiv (tillsatser) och säkerställa att produkterna faktiskt kan hanteras i återvinningssystemet.
- Börja testa att integrera mekaniskt eller kemiskt återvunnen plast i produkterna.
- Skapa system för att samla in och redovisa data om materialinnehåll, klimatpåverkan och återvinningsbarhet. Detta kommer att behövas för att upprätta digitala produktpass, ett verktyg inom EU:s förordning Ecodesign for sustainable products regulation (ESPR).
Vad kan RISE hjälpa till med?
Genom ett samarbete med RISE får du tillgång till kunskap, testmiljöer och strategiska samarbeten som driver hållbar innovation i hela plastvärdekedjan – från råvara till återvinning.
Ta del av hela vårt erbjudande som vänder sig till dig som är verksam inom plastvärdekedjan.
