Hur säkrar vi energiförsörjningen vid händelse av kris? I Grums testas nu hur ett batterilager kan hålla igång skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner – även när det nationella elnätet slås ut. Projektet kan bli en nyckel till ett mer motståndskraftigt elsystem.
I Grums, Värmland, står ett stort batterilager som i dag används kommersiellt för att agera på frekvensmarknaden och stabilisera elnätet. Men nu undersöker forskare på RISE om batteriet också kan spela en viktig roll för Sveriges krisberedskap.
– Frekvensmarknaden har blivit mer lönsam de senaste åren, vilket har drivit fram många investeringar i batterilager. Nu vill vi se om vi kan använda dem som en resurs för ökad resiliens," säger Hampus Piehl, projektledare och forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE.
Målet är att kunna använda batteriet för så kallad ödrift – att skapa ett lokalt elnät som fungerar även om överliggande nät slås ut. Det skulle kunna hålla strömmen igång i utpekade kommunala trygghetspunkter såsom skolor, förskolor eller idrottshallar. Här kan människor samlas och få tillgång till el för att laga mat eller ta del av information.
I dag är Sverige beroende av ett stort sammankopplat elnät. Men om delar av nätet slås ut, till exempel på grund av cyberattacker, kan lokala batterilager bli en viktig beredskapsresurs
– I dag är Sverige beroende av ett stort sammankopplat elnät. Men om delar av nätet slås ut, till exempel på grund av cyberattacker, kan lokala batterilager bli en viktig beredskapsresurs, förklarar Hampus Piehl.
Beräkningar visar att batteriet i Grums skulle kunna hålla igång en förskola i nästan en månad, en skola i omkring en vecka och ishallen i ungefär en dag.
Tekniska utmaningar och kostnadsfrågor
Många batterilager i Sverige är i dag byggda för att agera på frekvensmarknaden, det vill säga användas kommersiellt, och är inte förberedda för ödrift. För att ett batteri ska kunna driva ett lokalt nät krävs speciella funktioner, där batteriet själv kan styra spänning och frekvens.
– Det är inte standard med sådan kompatibilitet idag, och vi vill med projektet i Grums se hur vi kan komplettera befintliga batterilager med dessa funktioner, säger Hampus Piehl.
Projektet undersöker även möjligheten att koppla in förnybara energikällor, som solceller eller lokala vattenkraftverk, till batterilagret. Det skulle kunna förlänga tiden ett lokalt nät kan hållas igång, men det innebär tekniska utmaningar som att synkronisera spänning och frekvens mellan olika produktionskällor.
– Att nyttja befintliga batterilager till ödrift kan stärka Sveriges krisberedskap. Idag ser vi att få lager är förberedda för detta men att potentialen att drifta ö-nät med batterilager och lokal energiproduktion finns på många platser runt om i landet.
Om projektet “Batterilagrens roll i framtidens fossilfria beredskapsåtgärder”
- Finansieras av Energimyndigheten
- Pågår fram till december 2026
- Drivs av RISE i samarbete med energibolaget Ellevio ooch Grums kommun
- Batterilagret i Grums ägs av Ellevio Energy Solutions och har ett energiinnehåll på cirka 10 MWh och Effekt 10 MW
