Så blir tekniska framsteg till försvarsförmåga – snabbare

Teknologisk utveckling går i dag snabbare än någonsin. Samtidigt har Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats radikalt de senaste åren. 

Moderna konflikter kräver snabb teknologisk innovation och en bred mobilisering av samhällets resurser. Många civila teknologier har egenskaper som gör dem användbara både för samhälls- och försvarsändamål – så kallad dual use. 

Civil teknikutveckling har potential att gå snabbare än militär 

– Den civila teknikutvecklingen har i dag potential att gå mycket snabbare än den militära. Samtidigt används civila produkter och applikationer i allt högre grad för militärt bruk. Till exempel drönare, som är en stor del av krigföringen i Ukraina. De behöver uppdatera utbildningen för drönarförare varannan vecka, för det händer så mycket, säger Elenor Bernelow Loyd, avdelningschef inom Elektrifiering och pålitlighet på RISE. 

Men om civil innovation inte når försvaret i tid kan kritiska förmågor saknas när de behövs som mest. 

Regeringens nya försvarsindustristrategi pekar ut innovation, produktion och samarbete som avgörande för svensk försvarsförmåga – men konstaterar att trots stark innovationskraft kvarstår betydande utmaningar med att koppla ihop civila lösningar med militära behov. 

– Innovation är svårt i grunden, eftersom det handlar om att förnya sig under osäkerhet. Att samverka kring innovation är ännu svårare. Och sedan lägger vi på flera lager till när det handlar om just försvarsfrågor, säger Ingrid Kihlander, senior forskare på RISE och adjungerad professor i innovationsledning vid Försvarshögskolan. 

– I innovationsarbete pratar man mycket om behov. Men i en försvarskontext blir det en utmaning, hur explicit kan man vara kring behov utan att synliggöra sårbarheter? 

Försvarsrelaterad teknik har också setts som ett riskabelt spår för civila aktörer, både affärsmässigt och etiskt. Där har det dock skett en förflyttning. 

– Nu kanske det etiska i stället är att vara med och stärka försvaret – för att skydda demokratiska värden, säger Ingrid Kihlander. 

Civila aktörer upplever försvarsmyndigheter som svårtillgängliga 

Hur civila aktörer skulle kunna bidra är dock otydligt. De måste förstå frågor som regelverk, exportkontroll och säkerhetsskydd. Försvarsmyndigheter kan också upplevas som svårtillgängliga. 

Samtidigt kan myndigheterna inte möta varje startup eller forskningsidé individuellt, inte av ovilja utan för att kärnverksamheten måste prioriteras, vilket gör behovet av smart organiserade mötesplatser tydligt. 

Under 2025 ville regeringen underlätta detta, bland annat genom att fördubbla det civil-militära innovationsprogrammet till 120 miljoner årligen och införa nya former för innovationsupphandling. 

– Delvis handlar det om regelverk som skulle behöva förändras. Men framför allt tror jag att det behövs flera mötesplatser där det civila och det militära kan mötas. RISE skulle kunna vara en sådan mötesplats, säger Elenor Bernelow Loyd. 

Hos RISE finns dels en bred palett av expertis inom områden som är viktiga för totalförsvaret, det handlar om allt från bioekonomi, drönare och brandsäkerhet till transformation och och inte minst systematisk innovationsledning. 

– Sedan har vi ett stort urval av teknikinfrastrukturer där vi kan validera och testa system och produkter både i utvecklingsfasen och inför marknadsintroduktion, säger Elenor Bernelow Loyd. 

Cybersäkerhetstest av drönare 

Under hösten 2025 avslutades ett regeringsuppdrag där RISE, under ledning av Försvarsmakten, har varit med och kartlagt statlig teknikinfrastruktur. Där tittade man också på samverkan och synergier mellan olika aktörer.

– Där är samverkan mellan RISE, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materialverk och Försvarsmakten väldigt viktigt, säger Elenor Bernelow Loyd. 

RISE är störst i Sverige på teknikinfrastruktur. Här finns cirka 130 test- och demonstrationsmiljöer inom en lång rad områden – från automatiserade fordon till cybersäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. 

– Drönare är ett bra exempel, där vi jobbar brett och bidrar till utvecklingen på många sätt. Till exempel kan vi göra cybersäkerhetstest av drönare, säger Elenor Bernelow Loyd. 

Det civil-miltära innovationsprogrammet (se faktaruta) är en del i att göra teknikinfrastrukturen tillgänglig för små och medelstora företag. NATO-programmet DIANA är en annan. 

– Att ta sig in i försvarssektorn innebär stora investeringar för små startupbolag. Det behöver komma in pengar i systemet, så att de har råd att använda teknikinfrastrukturen för att kunna öka försvarsinnovationen. Tillgängliggörandet är en viktig del.  Sedan behöver det också bli mer känt att den här teknikinfrastrukturen finns, säger Elenor Bernelow Loyd.