Antalet brandkatastrofer, som ställer till stor skada och riskerar människors liv, ökar. Vad kan vi göra åt detta? Forskaren Johan Sjöström förklarar varför bränderna i södra Europa blir så allvarliga – och hur vanliga björkar kan minska riskerna i Sverige.
Nerbrunna hus, ett glödande landskap och svart, giftig rök. Bilden av en förödande skogsbrand, visst känns det som att vi ser den allt oftare?
– Relativt sett är bränderna faktiskt inte fler, men de är mer kostsamma. Ser vi till bränd areal och antal bränder brinner det inte mer nu jämfört med för 25 år sedan. Däremot ökar antalet brandkatastrofer. Det handlar om bränder som antingen dödar människor, eller som har väldigt stora konsekvenser i förhållande till bruttonationalprodukten i landet där branden sker, säger Johan Sjöström, forskare på RISE med fokus på skogsbränder och deras bränslen, antändning, beteende och påverkan på samhället.
Att brandkatastroferna blir fler kan till stor del förklaras med klimatförändringarna. När temperaturen på jorden stiger, ökar också brandrisken. Den relativa luftfuktigheten sjunker vilket suger ut fukten ur dött material på marken.
– Det som inte kan förklaras av klimatförändringarna är den ökade bränslemängden. Den beror på flera olika saker. I Frankrike och Spanien där vi har sett stora brandkatastrofer de senaste åren, har de drabbade områdena historiskt sett varit hårt präglade kulturlandskap där man antingen har odlat eller haft betesdjur, säger Johan Sjöström och fortsätter:
– Men de småskaliga jordbruken är inte längre ekonomiskt gångbara och lämnas. Antingen planterar man skog i stället, ofta eldfängda träd som tall, eller så bygger man bostadsområden med skuggande träd väldigt nära husen. Många små jordbruk lämnas också precis som de är. Då växer marken igen med lättantändliga buskar och gräs.
Lövträd – en billig lösning för minskad brandbenägenhet
För att komma till rätta med problematiken behöver klimatförändringarna begränsas och markanvändningen förändras. De naturliga brandbarriärerna som ett öppet landskap innebär behöver bli fler.
– För att ta Frankrike och Spanien som exempel igen bör förebyggande, kontrollerade bränder på strategiska platser öka. Under vinterhalvåret kan man bränna områden vilket därmed begränsar tillgången till lättantändligt bränsle inför nästa varma sommar, förklarar Johan Sjöström.
Om man i södra Europa kan skapa brandbarriärer genom kontrollerade bränder, är det andra metoder för att minska brandrisken som är vanliga i Sverige.
– Den billigaste och effektivaste metoden är att låta en viss andel björk stå kvar när man gallrar. De mest brandbenägna skogarna är tallskogar med inslag av gran. Ett litet björkinslag har en stor effekt på deras brandbenägenhet. Om var tionde träd i skogen är en björk minskar brandrisken med en tredjedel, säger Johan Sjöström och fortsätter:
– Det fina är att skogsägare inte ens behöver arbeta för att åstadkomma den här effekten. Björk letar sig alltid in i skogen via luftburna frön, så det är bara att jobba lite mindre med röjsågen.
Om var tionde träd i skogen är en björk minskar brandrisken med en tredjedel
RISE kartlägger och analyserar skogs- och gräsbränder
Ett annat sätt att minska risken för skogsbränder är att skapa lövträdsbarriärer vid vägar, genom att låta björkträd etablera sig i diken. Då blir det enklare för räddningstjänsten att stoppa bränderna från vägen, innan elden sprider sig till de mer eldfängda barrträden.
På RISE finns det stor kunskap om skogs- och gräsbränder. Johan Sjöström och hans forskarkollega Frida Vermina Plathner hjälper olika myndigheter att ta fram underlag, till exempel rapporter där trender och mönster för skogs- och gräsbränder i Sverige kartläggs.
– Vi kan också göra riskkartor och sårbarhetsanalyser för begränsade områden, som en kommun till exempel. I dag lägger kommunerna främst resurser på sin räddningstjänst för att stärka släckningsförmågan, vilket är förståeligt på många sätt. Samtidigt finns det mycket att vinna på att förebyggande begränsa markens eldfängdhet, konstaterar Johan Sjöström.
Vem ska då ta kostnaden för en förändrad, klimatanpassad markanvändning?
– Vi har ganska mycket tvingande lagstiftning i dag. Efter storm måste markägare gallra bort fällda träd för att minska risken för granbarkborreangrepp. Efter avverkning måste marken återbeskogas. Vi skulle kunna införa en regel om trädslagsammansättning, såsom redan föreskrivs i miljöcertifieringen FSC, för att öka lövträdsinslaget, resonerar Johan Sjöström.
Det finns även ekonomiska styrmedel som kan nyttjas för att minska brandrisken. Myndigheter ger i dag stöd för att återskapa våtmarker. Liknande stöd kan användas för tidigare nämnda lövträdsbarriärer.
– Det går förstås inte att säga hur stor en brand hade blivit utan förebyggande åtgärder, men vi vet säkert att markanvändningen kan klimatanpassas både billigt och effektivt, säger Johan Sjöström.
