Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Områden där AI kan göra succé

Smarta maskiner som hjälper vårdpersonalen, ökar effektiviteten i industrin och bidrar till minskade utsläpp. Eller en domedagsprofetia som hotar vår mänsklighet. Artificiell intelligens intresserar, fascinerar och skrämmer. Vad säger ledande forskare om utvecklingen av AI?

Egentligen är artificiell intelligens inget nytt. Forskningsområdet har funnits i 60 år och du kommunicerar troligen med en intelligent maskin varje dag. Det är AI som listar ut den bästa färdvägen i din GPS och som förutser när industrimaskinen riskerar att gå sönder. Det är också AI du pratar med när du ber Siri att ställa in timern på din telefon.

Trots att intelligenta maskiner varken är nytt eller science fiction finns det många som är skeptiska. Enligt en undersökning från 2017, gjord av Gfk på uppdrag av Huawei, är 45 procent av svenskarna rädda för artificiell intelligens.

– Jag tror att en del av rädslan beror på att tekniken är komplex och att det därför är svårt att förstå den och se de begränsningar som AI faktiskt har, säger Daniel Gillblad, forskningsledare för området artificiell intelligens på RISE.

Daniel Gillblad framför en whiteboard med matematiska beräkningar
Foto: David Lagerlöf
Daniel Gillblad är forskningsledare på RISE för området artificiell intelligens.

AI-brott oroar

Det som oroar mest, enligt undersökningen, är att tekniken kan användas i brottsligt syfte. Teknikentreprenören Elon Musk jämställer till exempel hotet från AI med hotet från kärnvapen.

– Vi måste såklart hantera tekniken med ansvar. Kärnvapen har potential att förgöra oss och därför vill vi använda det på ett ansvarsfullt sätt. Så fungerar det även med AI. Det är upp till oss själva att bestämma hur vi ska använda AI. Inom vårt försvar används artificiell intelligens redan i dag, men det betyder ju inte att vi bygger automatiserade arméer, förklarar Daniel Gillblad.

Det pågår även en diskussion om hur samhället och de intelligenta maskinerna i framtiden kommer att utvecklas. Frågor som ”hur kan vi veta om receptionisten vi pratar med är en robot eller människa” och ”vad händer när maskinerna blir så intelligenta att de tar egna beslut vi inte tänkt oss” ställs av både filosofer och forskare. Men Daniel Gillblad är inte alltför orolig för utvecklingen.

– Om det visar sig att det blir ett problem så löser vi det! Det är generellt sett svårt att föreställa sig framtidens robotsamhälle eftersom vi tänker utifrån var vi rent tekniskt befinner oss i dag. Man måste jämföra med hur samhället ser ut då. Antag att mänskliga robotar gör entré på gator och torg, det kanske upplevs som en skrämmande tanke i dag men när det väl sker kanske det tekniska steget inte är så stort, säger Daniel Gillblad som menar att AI bidrar positivt till samhällsutvecklingen.

– Självkörande bilar är ett högaktuellt exempel. De autonoma bilarna styrs med hjälp av AI och tekniken minskar våra koldioxidutsläpp samt ser till att vi kommer snabbare till jobbet.

Daniel Gillblad
Foto: David Lagerlöf
Daniel Gillblad betonar vikten av att hantera artificiell intelligens med ansvar.

Artificiell intelligens hittar cancer

Andra områden där AI kan göra succé är som kassapersonal och handläggare, men också för att hjälpa läkare att undersöka röntgenbilder. AI analyserar mycket data på kort tid och när datorn tittat på tillräckligt många röntgenbilder lär den sig att se mönster vi människor aldrig klarar av och kan sedan på egen hand identifiera en tumör.

– Vi kan fokusera på det vi är bra på och låta tekniken göra det vi inte är bra på eller det som är tråkigt. AI hjälper oss att göra saker snabbare och det gör oss smartare. Som forskare blir man också mer effektiv. Jag tycker att det är bra att vi diskuterar framtiden och tar oron om AI på stort allvar, men som med all annan teknik lär vi oss att leva med den!