Löpande säkerhetsarbete ger förmåga att snabbt möta nya krav

Jämfört med det tidigare NIS(Network and Information Security)-direktivet ställs nu tydligare krav på riskanalyser och säkerhetsåtgärder, samtidigt som betydligt fler organisationer och sektorer omfattas av lagstiftningen. Ledningen får ett större ansvar, fler tillsynsmyndigheter tillkommer, och sanktionsavgifterna vid bristande efterlevnad blir avsevärt högre.

Men många organisationer uppfattar det som ännu en lista med krav att bocka av. Cybersäkerhet ses ofta som regelefterlevnad, men borde ses som en strategisk förmåga som stärker verksamheten och bidrar till robust samhällsinfrastruktur.

Systematiskt säkerhetsarbete skapar flexibilitet

En checklista kan uppfylla minimikraven, men den gör att organisationen fastnar i ett statiskt läge. Hoten förändras, tekniken utvecklas och verksamheter tar nya riktningar. Systematiskt säkerhetsarbete fungerar annorlunda. Det integreras i organisationens DNA, i beslutsfattande, produktutveckling och val av partners. När säkerhet är en naturlig del av verksamheten finns strukturerna redan på plats för att hantera nya hot och krav.

Cybersäkerhetskollen 2024 från MSB visar att ledningens aktiva engagemang är en avgörande faktor för hur långt en organisation kommer i sitt säkerhetsarbete. När ledningen dessutom gör konkreta prioriteringar och avsätter resurser blir utvecklingen tydlig. MSB lyfter att fortsatt engagemang och rätt förutsättningar driver arbetet framåt. Organisationer som arbetar strukturerat och avsätter tid och personal får bättre resultat och stärker sin motståndskraft.

Systematiskt säkerhetsarbete handlar inte bara om processer och riktlinjer, det innebär också att träna på verkliga scenarier innan de inträffar, ungefär som brandövningar. Genom att öva på olika incidenter vet alla i organisationen exakt vad som ska göras, vem de ska kontakta och hur beslut ska fattas under press. Det minskar både osäkerhet och stress när något faktiskt händer, och gör organisationen snabbare och mer samordnad i sin respons.

En robust cybersäkerhetsstrategi förbättrar organisationens förmåga att upptäcka, analysera och reagera på cyberhot på ett effektivt sätt. Organisationer som bygger in säkerhetsarbetet i sin vardag kan hantera incidenter mer proaktivt och bygga upp ett starkare försvar. Ju mer naturligt säkerhetsarbetet sitter i organisationen, desto bättre blir motståndet mot framtida hot.

Kontinuerlig anpassning till nya regelverk

I en tid med ökande regulatoriska krav, såsom DORA (Digital Operational Resilience Act), NIS2 och kommande CRA (Cyber Resilience Act), kan organisationer som ser varje nytt regelverk som en isolerad utmaning hamna i ständig kamp. Men med ett kontinuerligt och strukturerat säkerhetsarbete finns flexibiliteten att snabbt anpassa sig. Grunden är redan lagd, det handlar om att justera och komplettera.

NIS2 sätter bara minikraven, det är inte ett målläge. Att se direktivet som ett verktyg för att förbättra det kontinuerliga säkerhetsarbetet ger organisationen långsiktig konkurrenskraft. Cybersäkerhet är en affärskritisk funktion, inte ett regelverksprojekt. Genom att arbeta systematiskt och kontinuerligt bidrar svenska organisationer till en mer robust digital infrastruktur och stärker både sin egen verksamhet och Sveriges position i en alltmer sammankopplad värld.