Det bubblar i kvant-Sverige
Att årets nobelpris i fysik förärats tre forskare inom kvantteknologi är inte bara välförtjänt. Det är också goda nyheter för utvecklingen av kvantteknologin inom Sverige, ett område som förutspås förändra samhället i grunden.
De tre – John Clarke, Michel Devoret och John Martinis – får priset för sina upptäckter inom så kallad tunnling, det kvantmekaniska fenomen där en elektron eller en atom kan gå rakt genom en energibarriär – till exempel en vägg - som den enligt klassisk mekanik inte skulle ha möjlighet att passera.
Tunnling är en av grundstenarna i kvantfysiken, och ett av flera fenomen där kvantteknologi går tvärs emot vår vanliga makromekaniska intuition. Hit hör också begrepp som superposition (att ett kvantsystem kan befinna sig i flera tillstånd samtidigt) och sammanflätning – den egenskap som gör att en ändring av en kvantpartikel omedelbart medför att egenskaper för en annan kvantpartikel också ändras, oberoende av avståndet mellan dem. Det låter antingen som ett dåligt science fiction-manus eller som extremt vacker fysik, beroende på hur man är lagd.
Men faktum är att kvantteknologin kommer att påverka snart sagt varje industrigren och är på väg att förändra samhället i grunden. Det handlar inte längre om om organisationer inom offentlig sektor och näringsliv ska ta steget – utan när och hur de gör det. Kvantkommunikation kommer att ge oss helt säkra digitala linjer, med kvantsensorer kommer våra instrument att bli många gånger känsligare än idag, och kvantsimuleringar kommer att hjälpa oss att ta fram hittills okända läkemedel, bara för att nämna några tillämpningar. Huruvida kvantdatorer verkligen kommer att bli överlägsna våra konventionella datorer återstår förvisso att se, men skulle utvecklingen nå dithän så behöver vi sannolikt inte oroa oss för datorkapacitet någonsin mer.
Det positiva för Sverige är att nobelpriset ger uppmärksamhet åt en liten, men betydelsefull och växande nisch här i landet. I förhållande till vår storlek har Sverige mycket stark forskning på kvantområdet, som också börjat resultera i flera spännande spinoff-företag. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova ser kvantteknologi som ett utpekat strategiskt område, vilket torde resultera i mer statliga pengar till forskning kring olika delar av kvantteknologin. Wallenbergstiftelserna har hittills gått i bräschen för de svenska satsningarna, med över en miljard investerade kronor på kvantområdet, något som bland annat resulterat i att Chalmers tekniska högskola har lyckats ta fram en kvantdator i världsklass och därtill lockat en rad välrenommerade forskare till Sverige.
RISE är också i framkant på flera områden inom kvantteknologi, från mätning av tid och andra storheter till kvantsensorer och kvantkommunikation, bland annat inom EU:s satsning på supersäkra kvantdatanät. Vår kollega Linda Johansson, chef för enheten kvant och halvledare, är bland annat Sveriges representant i EU-kommissionens kvantflaggskepps rådgivande kommitté. Som Sveriges forskningsinstitut har RISE en särskild roll i att stödja allt från nystartade företag till etablerade aktörer i att hitta rätt väg in i kvantrevolutionen.
I somras publicerade Tillväxtverket en rapport om framtiden för svenskt kvantsystem, skriven av undertecknad, med god hjälp från kollegor inom och utanför RISE. Rapporten understryker vikten av fortsatta satsningar på området, såväl med svenska medel som i samverkan med EU. Även satsningar på forskningsinfrastrukturer uppmuntras, liksom ökat svenskt deltagande i standardiseringsarbete på kvantområdet. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/publikationer/publikationer2025/vagenmotettsvensktkvantekosystem.10046.html.