Kontaktperson
Henrik Svenningstorp
Chef inom strategisk forskning och affärsutveckling
Kontakta Henrik
Nyckeln till ett fungerande elsystem – bättre och fler samarbeten
När elsystemet ska rustas för framtiden befinner sig Europa och Sverige i ett läge där tekniken redan är utvecklad, redo att användas. Den stora utmaningen blir behovet av samverkan.
Redan år 2035 kan Sveriges elbehov vara dubbelt så stort som i dag. För att växla upp från dagens 140 TWh till 280 behövs mer av det mesta – mer elproduktion, mer energilagring, mer flexibilitet och inte minst, mer samverkan mellan elsystemets aktörer.
– Just nu målas det upp ganska nedslående framtidsscenarier i media och samhällsdebatten, men sanningen är att Sverige har ett av de bästa elnäten i världen. Dessutom befinner vi oss i ett läge där vi har alla tekniska lösningar som krävs för att lösa miljövänlig energiproduktion, säger Henrik Svenningstorp, chef för strategisk forskning inom energi och elektrifiering på RISE, och fortsätter:
– Jag tycker också att vi behöver förflytta oss från att prata om el- eller energibrist. Vi har inget energiproblem på den här planeten som bestrålas av långt mycket mer energi än vad vi behöver. Däremot har vi ett energiinsamlings-, lagrings-, och överföringsproblem, så för att reducera elsystemets framtida utmaningar behöver vi angripa frågan från det hållet.
Vi har alla tekniska lösningar som krävs för att lösa miljövänlig energiproduktion.
Stor potential i värmelagring
Henrik Svenningstorp slår ett slag för ett elsystem med många små elproducerande enheter, fler än i dag, som kan kombineras med lokala lagringslösningar. Det skapar robusthet och ökad resiliens.
– Vi kommer fortfarande att behöva de stora producerande enheterna som står för den planerbara energin, men även i en framtid där vi bygger ut kärnkraften maximalt kommer det att vara mer vindkraft än kärnkraft i mixen. Vi kommer med andra ord att ha mycket intermittent (oregelbunden) energi som kommer att behöva hanteras, säger han.
Här är värmelagring en underutnyttjad möjlighet. Varje år används cirka 55 TWh energi för att värma vatten och luft. När värme är slutprodukten som efterfrågas kan ett energilager bestå av något så enkelt som en stor termos, till exempel i form av ackumulatortankar kopplade till fjärrvärmenätet. Men även utan termiska lager skulle fler fjärrvärmeverk kunna använda el för att värma vatten när elen är billig och behöver förbrukas. När elen är dyr, effektbrist råder och elnätet behöver avlastas går man över till ordinarie förbränning av exempelvis hushållsavfall.
– Den typen av helhetsperspektiv, där fjärrvärmenätet kan samverka med elnätsägare, tror jag är en nyckel. En annan nyckel är att se över vilka mätetal och KPI:er som elsystemets aktörer jobbar mot. Om affärsmodellen gynnar samarbete och maximerar nyttan för AB Sverige, då tror jag att vi har en hel del lågt hängande frukter att plocka, säger Henrik Svenningstorp.
De absolut bästa styrmedlen är de som aldrig behöver ändras, utan alltid är aktuella.
Visualisera för att kunna realisera
För att övertyga alla parter om potentialen i samarbete tvärs energislag och energilagringsmetoder, behöver goda exempel lyftas fram. RISE har kunskapen som krävs för att göra visualiseringar i liten skala och räkna på effekterna av en större implementering.
– Vad händer om ett kommunalt elnätsbolag drar nytta av värmelagring och flexibilitet i sin elförbrukning genom ett befintligt fjärrvärmenät? Hur påverkar det elnätsbolagets planerade utbyggnad av elnätet? Den typen av frågeställningar kan RISE hjälpa till att besvara, säger Henrik Svenningstorp.
Kommer det att behövas lagändringar för att öka samverkan mellan elsystemets aktörer?
– De absolut bästa styrmedlen är de som aldrig behöver ändras, utan alltid är aktuella. Tänk om man kunde formulera reglerna på ett sätt som gjorde det naturligt att tänka värmelager, batterilager eller elektrokemiska bränslen, även om det är ett annat kommunalt eller privat bolag som ansvarar för kraftvärmeverket och andra för övriga möjliga energilager? säger Henrik Svenningstorp och fortsätter:
– En svensk bank har sedan 1980-talet strävat efter att vara fem procent bättre än sina konkurrenter, ett mål som har varit aktuellt genom alla konjunktursvängningar. Något liknande behöver vi se för energisektorn.
Bättre samverkan gör Sverige till bättre exportör
Ett starkt samarbete mellan Svenska kraftnät, elnätsbolagen, producenter, industrier och kommuner gör Sverige till en mer attraktiv spelare på den europeiska elmarknaden – bättre rustade för efterfrågeökningen från länder som ska gå från rysk gas till el för att säkra sin uppvärmning i enlighet med REPowerEU, EU:s plan för att påskynda övergången från fossil till grön energi. Även i kontexten Net Zero Industry Act som ska göra EU mindre beroende av Kina och USA i uppbyggnaden av grön industri, är Sverige relevant som elexportör.
– Eftersom våra elnät sitter ihop kan vi inte bara titta på Sverige, utan vi behöver en fungerande lösning för hela Europa. Betydelsen av samverkan är stor både ur ett svenskt och europeiskt perspektiv, konstaterar Henrik Svenningstorp.
