Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu

Kunskapslyft krävs när Sverige ska bli kärnkraftsnation

Kärnkraften får återigen fokus – som viktig långsiktig pusselbit till både klimatomställning, resiliens och konkurrenskraft. Men förutom rena investeringar i byggande av ny kärnteknisk verksamhet, krävs också investeringar i att bygga kompetens och förtroende.

El och elektrifiering är viktiga pusselbitar när det gäller konkurrenskraft, resiliens och i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. Storleken på det framtida elbehovet är emellertid omdebatterat men de flesta räknar med en kraftig ökning och nyligen gick Googles tidigare VD Eric Schmidt ut med att AI – som idag nyttjar 3% av den producerade elen – i framtiden kommer att nyttja 99% av all genererad el. 

– Som alla prognostiseringar bör detta tas med en nypa salt, men det påvisar likväl att ett tänkbart framtida scenario innehåller en exponentiell ökad användning av el, säger Andreas Johansson marknadschef inom samhällsbyggnad på RISE och ansvarig för RISE arbete med elproduktion.

Ökat intresse hos beslutsfattare

Sverige har ett i princip fossilfritt elsystem där kärnkraft under lång tid har spelat en viktig roll. Sedan tidigt 1980-tal har likväl det svenska fokuset legat på utfasning. Men nu har regeringen lagt om kursen och menar att kärnkraft åter ska utvecklas i Sverige då den förutom att vara en direkt källa till el också behövs som möjliggörare för andra energikällor och nätstabilitet. Planerna till 2045 indikerar på att ca 20% av elen i Sverige kommer att produceras med hjälp av kärnkraft. 

– Den tekniska utvecklingen inom kärnkraftsområdet har också tagit stora steg framåt under de senaste decennierna. Inte minst är så kallade SMR – små modulära reaktorer – något som kan förändra förutsättningarna för nyetableringar, säger Andreas Johansson.

Intresset för kärnkraft har därför ökat tydligt hos beslutsfattare i svenska kommuner, konstaterar han. Energipolitik hör starkt ihop med näringslivspolitik och klimatpolitik och det är tex många kommuner som ser behov av planerbar produktion för att addera värden till den egna kommunen och kommuninvånarna.

Kärnkraftsbranschen behöver göras attraktiv för att locka nya studenter; klimatnyttan, innovationskraften och samhällsvärdet måste lyftas fram.

En generation som går i pension

En ny våg av kärnkraftssatsningar kommer också med utmaningar. Långsiktig politisk stabilitet är ett måste för att attrahera investerare, och en minst lika viktig utmaning handlar om kompetens.

– Många av de som sitter med spetskompetens inom kärnkraft i Sverige tillhör en generation som snart går i pension. Kärnkraftsbranschen behöver göras attraktiv för att locka nya studenter; klimatnyttan, innovationskraften och samhällsvärdet måste lyftas fram. Karriärvägar för unga tekniker och ingenjörer måste göras synliga, säger Andreas Johansson.

Å andra sidan är spetskompetensen endast en del av det som behövs. 

– Det kommer att finnas ett behov av betydligt fler civilingenjörer, IT-specialister, projektledare, svetsare, betongarbetare, elektriker och tillsynspersonal. Vilket kan vara nog så svårt att rekrytera till en sektor som länge har fört en tynande tillvaro, och ställer krav på insatser för så kallad upskilling och reskilling.

Vägen framåt

Hur ska då detta kunna lösas? Andreas Johansson lyfter fram Storbritanniens initiativ Nuclear Skills Taskforce som en förebild inom området. Genom samverkan mellan stat, näringsliv och akademi har man där skapat en strategisk plan för att kunna bemanna 40 000 jobb fram till 2030. Landet investerar motsvarande cirka 10 miljarder kronor i kompetensutveckling.

– Situationen i Storbritannien kanske inte är helt jämförbar, men det vore värdefullt med något liknande i Sverige. I grunden handlar det om att förbättra förmågan att ”operate collectively”, säger Andreas Johansson.

RISE undersöker därför nu tillsammans med Regeringskansliets kärnkraftsamordnare vad för struktur som behövs i Sverige för att bäst kunna adressera andra kompetensfrågor än grundutbildningar. 

– Kärnkraft är ett viktigt område för RISE. Vårt grunduppdrag är att adressera kompetensbehov som är viktiga för konkurrenskraft och samhällets hållbara förnyelse. Vi är också erkänt framgångsrika i att hålla ihop och samla olika parter kring gemensamma problem och har även möjlighet att erbjuda expertstöd och forskningsinfrastruktur kring en lång rad områden som är viktiga för möjliggörandet av planerna, såsom teknik, AI, cybersäkerhet, automation och systemanalys, avslutar Andreas Johansson.

Vilken kompetens krävs för framtidens kärnkraft?

Enligt Energimyndighetens kartläggning: 

  • Färre än 500 kärnkraftsingenjörer 
  • Cirka 5 000 civilingenjörer (framför allt inom energi, el, och bygg)
  • Cirka 5 000 IT-specialister 
  • Stort behov av tekniker, logistiker, projektledare, betongarbetare, tillsynspersonal etc. 

80 procent av arbetskraftsbehovet kräver inte akademisk examen utan yrkesutbildning, reskilling eller upskilling.

Vad är Storbritanniens Nuclear Skills Taskforce?

  • Startade 2023 i syfte att samla aktörer från regering, industri och akademi för att säkra framtidens kompetens inom kärnkraft. 
  • Investering: Minst 763 miljoner pund (cirka 10 miljarder kronor) till 2030 
  • Mål: Att bemanna 40 000 nya jobb och fördubbla antalet lärlingsanställningar och nyutexaminerade inom kärnkraftssektorn. 
  • Verktyg: Strategisk plan, regionala kompetenshubbar, kommunikationskampanjen ”Destination Nuclear”.
Andreas Johansson

Kontaktperson

Andreas Johansson

Marknadschef

+46 10 516 51 73

Läs mer om Andreas

Kontakta Andreas
CAPTCHA

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.