”Glokal” brottslighet krävde transformation – Polisen tänker nytt tillsammans med RISE

2022 stod det klart för Polismyndigheten att den organiserade brottsligheten inte kunde mötas med traditionella lösningar. 2023 sjösattes en särskild händelse, Frigg, som fick stor massmedial uppmärksamhet. Bakom kulisserna pågick något ännu större. Polismyndigheten anammade ett nytt tankesätt. 

Brottslighet förstås som ett systemiskt fenomen 

Tidigare betraktades brott som isolerade händelser med tydliga lösningar. Nu började man i stället förstå brottsligheten som ett systemiskt fenomen. Alltså – en skjutning eller ett bedrägeri är en del av något större, mer komplext. Sociala, ekonomiska, tekniska och kriminella nätverk hänger ihop och påverkar varandra. Brottsligheten kan bara stävjas om olika myndigheter och verksamheter arbetar tillsammans, delar information och agerar mot gemensamma mål. 

– Vi pratar mycket om att brottsligheten är ”glokal”. Tidigare fanns uppfattningen om att den största andelen brottslighet var lokal, men nu befinner vi oss i ett läge där de kriminella har kopplingar över hela världen och både finns i fasta och snabbrörliga konstellationer. Digitaliseringen och teknikutvecklingen fungerar som en möjliggörande hävstång för denna brottslighet och detta nyttjar de kriminella fullt ut på många innovativa sätt, säger Ola Slettenmark, biträdande enhetschef för utveckling av brottsbekämpning på Nationella operativa avdelningen (Noa) inom Polismyndigheten, och fortsätter:  

– Ett av de senare är ”Crime as a service”, ett fenomen där olika brottsupplägg och kriminella tjänster annonseras och omsätts på digitala plattformar, till exempel rekrytering av utförare för skjutningar och sprängningar. För att kunna bekämpa detta behöver Polisen och andra samhällsaktörer prova nya arbetssätt och agera annorlunda. 

Från forskningsbegrepp till polisens eget språk 

När polisen växlade upp den redan påbörjade förflyttningen tog de bland annat hjälp av RISE, i utvecklandet av det så kallade brottsbekämpande systemet. Ett arbetssätt där ny teknologi, mänskliga förmågor, struktur och en gemensam riktning gör det enklare för polisen att hantera den organiserade brottsligheten. 

– Polisen har använt grundläggande förståelsemodeller från transformations- och komplexitetsteori som vi har arbetat tillsammans med, och klätt dessa i sina egna ord och begrepp. Till exempel har man skapat egna bilder av systemsskiftet man befinner sig i. Det är ett angreppssätt som också skapat intresse hos andra organisationer och myndigheter med liknande behov av genomgripande förändringar, säger Jannike Åhlgren, senior strateg inom systemisk transformation på RISE.  

Hon konstaterar att polisen har varit och är under ett kraftigt, evolutionärt tryck.  

– Till skillnad från andra förändringsprocesser som ibland kan upplevas som aparta, något man ska göra parallellt med sitt vanliga uppdrag, bedriver polisen sin transformation med tydlig utgångspunkt i den föränderliga operativa kontexten, säger Jannike Åhlgren. 

Ett nytt sätt att organisera sig – informationsdelning i fokus 

Ola Slettenmark förklarar att man har försökt komma bort från fokus på organisation, geografi och en i förväg känd lösning, till att utgå från problemet och dess konsekvenser med ett ”tillsammansperspektiv”. Genom förhållningssättet prova-lära-justera går det att hitta effektiva metoder.  

– Vi har blivit bättre på att koppla ihop och nyttja den samlade mängden informationen som Polisen sitter på. Detta har krävt arbete med såväl metod, kultur, juridik och teknik. Initialt handlade det om att fysiskt bidra med information och kunskap i rummet, men den tekniska utvecklingen och tillämpningen går snabbt framåt och skapar helt nya förutsättningar för att storskaligt distribuera och bearbeta informationen, säger Ola Slettenmark och fortsätter:

– Förmågan till informationsförsörjning och ledning är hävstänger för Polisen inom hela det brottsbekämpande uppdraget och utvecklingen inom dessa områden är högt prioriterad.   

Hävstång för arbetet med samhällsutmaningar 

RISE har kunnat bidra utifrån en bred palett, med alltifrån kunskap om hur man kan förstå och förändra en organisation, via teknisk framsyn, till djup expertis inom datavetenskap och artificiell intelligens. Partnerskapet med RISE möjliggör för Polismyndigheten att koppla på ett vetenskapligt perspektiv i olika projekt och satsningar. 

– Polismyndighetens transformation är viktig, men den sätter också fingret på ett större behov av praktiserat systemsynssätt – i mellanrummen mellan olika aktörer i samhället. Vi har liknande partnerskap med utforskande angreppssätt med flera andra myndigheter, och det gör det hela än mer intressant. Det skapas en hävstång där vi tillsammans arbetar med Sveriges samhällsutmaningar, inte minst kopplat till frågor om säkerhet och totalförsvar, säger Jannike Åhlgren. 

När Ola Slettenmark får frågan om effekterna av polisens transformation, trycker han på att myndigheten har ökat förståelsen. Både kring problembilden, arbetssätt och värdet av informationsdelning. Polisen har också blivit mer träffsäker och utvecklat snabbheten från förståelse till åtgärd genom den obrutna reaktionskedjan.  

– Inom Polisen kommer vi givetvis behöva fortsätta sprida och utveckla våra arbetssätt utifrån hur brottsligheten och samhället kontinuerligt förändras. Att se så tydliga effekter av de förändrade arbetssätten ger stark motivation till att fortsätta utmana oss själva och andra i att ligga i en ständig förändring. För att skala upp och på totalen gå mot att bli en innovationsorganisation tror vi att ett samarbete med en strategisk partner som RISE över tid kommer vara en nödvändig faktor, säger Ola Slettenmark.