Byggnadsintegrerad energilagring och elektromobilitet för flexibla EC

Studien har systematiskt granskat 218 vetenskapligt granskade publikationer (2016–2025) och kombinerat traditionell evidenssyntes med NLP-baserad textutvinning, ämnesmodellering och strukturerad taggning över tekniska, ekonomiska, sociala och styrningsrelaterade dimensioner. Syftet var att identifiera vad som fungerar, var kunskapsluckorna finns, och hur Sverige kan påskynda integreringen av energilagring och elektromobilitet i byggnader inom flexibla energigemenskaper.

Granskningen visar ett snabbt växande men ojämnt forskningsfält: publikationerna ökade kraftigt efter 2019; forskningen är huvudsakligen inriktad på kvartersnivå; och kombinationer av solceller (PV) och batterier dominerar, medan integrerade lösningar med EV, sektorkoppling och verklig prestanda fortfarande är begränsade. Sverige är underrepresenterat i litteraturen (~4 % av artiklarna), men utmärker sig genom starkare fokus på PV/EV-integration samt policy, reglering och social acceptans – styrkor som kan användas för att gå från modellering till verkligt genomförbara och rättvisa implementationer

Centrala resultat

• Snabbt växande forskningsfält: Energiforskning inom energigemenskaper har ökat kraftigt sedan 2019, men fokuserar i stor utsträckning på PV–BESS på kvartersnivå. Integrerade el–värme–mobilitetslösningar och samverkan mellan flera aktörer är fortfarande sällsynta.
• Metodologisk slagsida: Scenarioanalys och optimeringsmodeller (särskilt MILP/LP) dominerar, medan empirisk validering, långtidsstudier och öppna datamängder är bristfälliga.
• Begränsad användning av EV som flexibilitetsresurs: EV modelleras ofta som belastningar snarare än som kontrollerbara tillgångar (smart laddning, V2B/V2G), vilket innebär att potentiella värdeskapande möjligheter förbises.
• Obalans inom ESG-aspekter: Miljödimensionen får ofta förtur, medan social rättvisa, demokratisk styrning och praktiska regleringsfrågor behandlas mer sporadiskt, vilket riskerar ojämlika utfall och genomförbarhetsproblem.
• Sverige i fokus: Endast nio artiklar (≈4,1 %) behandlar Sverige explicit, men med relativt högre fokus på PV/EV, policy/reglering och social acceptans. Däremot är integration av värme och prosument-/transitionsstudier mindre framträdande

Identifierade möjligheter

• Samschemalägg BESS och EV: Kombinera gemensamma batterier med smart laddning och V2B/V2G för att möjliggöra effekttoppskapning, tidsmässig arbitrage och stödtjänster på byggnads- och kvartersnivå.
• Utnyttja sektorkoppling: Använd Sveriges fjärrvärmesystem och byggnadsbestånd för att integrera PV+BESS+värmepumpar/termisk lagring samt absorbera överskottsproduktion (t.ex. vid negativa elpriser).
• Pilotprojekt med rik evidens: Gå från simulationsdrivna studier till uppföljda demonstrationer med öppna data, standardiserade nyckeltal och flerårig rapportering om prestanda, användarbeteenden och degradering.
• Rättvisa som designprincip: Inför styrmodeller, kostnads-/nyttodelning och skydd för hyresgäster/låginkomsthushåll från början, för att bygga långsiktig social acceptans och legitimitet.