Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Var kommer mitt material ifrån och vad innehåller det?

För att skapa ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhälle krävs ett gemensamt system för spårbarhet av återvunnet och återanvänt material. Hur ska vi annars säkerställa att textilier, plastdelar eller metallkomponenter i den cirkulärt producerade ryggsäcken, bilen eller möbeln är resurseffektiv och hållbar ur ett miljö- och klimatmässigt, kvalitetsmässigt och socialt perspektiv?

Ta vilken materialkomponent som helst, i vilken produkt som helst; en sula på ett par skor, ett underrede på ett skrivbord eller ratten på en bil. Även om materialet är ”återvunnet”, hur vet vi att den håller den standard vi vill hålla?

Den vanligaste frågan är om materialen innehåller några oönskade ämnen. Men det finns fler skäl. Ett sådant är att plaster, metaller och trä snabbt tappar sitt ursprungliga värde när de återvinns i icke-homogena återvinningsflöden och så länge som spårning saknas.

– Även en bra metall blir ofta till en enklare produkt när den har återvunnits och smälts ner. Om höglegerat stål blir armeringsjärn har vi inte lyckats bibehålla värdet i resursen. En viktig sak i spårbarheten är möjligheten att kunna bevara värdet på olika material och undvika ”downcycling”, säger Peter Stigson på RISE, ordförande i expertgruppen för Stärkt spårbarhet inom Delegationen för Cirkulär ekonomi.

Andra frågor som behöver uppmärksamhet är exempelvis hur vi vet att inga barnarbetare, svältlöner eller olagliga aktiviteter har varit förknippat med materialet i dess tidigare liv?

– De sociala aspekterna på ett materials ursprung kan inte ignoreras om man gör anspråk på att vara ett hållbart företag, eller om man vill vara en konsument som gör hållbara val.

Många fördelar med spårbarhet

Effektiv spårbarhet skulle även ge en rad andra fördelar, bland annat: enklare flöde av återvunnet material mellan olika branscher; transparens mellan producenter, leverantörer och slutkonsumenter; och mer förståelse på samhällsnivå om ekonomiska, ekologiska och sociala värden på resurs- och materialflöden. Det skulle också ge synergieffekter med andra verktyg för cirkulär ekonomi såsom livscykelanalyser (LCA), livscykelkostnad (LCC), massbalans och mätning av klimat- och vattenfotavtryck.

Men frågan är hur ett kraftfullt spårbarhetssystem ska skapas? Och vad är viktigt att beakta för att det ska leda till ett så hållbart samhälle som möjligt?

Hur spårbarhetssystemet bör skapas

För att skapa en optimal spårbarhet måste man först bli klar över vad vi menar om när vi säger att ett material är ”spårbart”. Expertgruppen har valt att definiera spårbarhet som ”att efterfrågad och verifierbar information finns till varje led i värdekedjan och under produktens livslängd”.

– Spårbarhet av en stor mängd olika material och produkter har en väldigt stor komplexitet, så vi ska akta oss för att skapa ett spårbarhetssystem som blir mer komplext än det behöver vara. Därför säger vi ”efterfrågad”. Med det menar vi att det nya regelverket inte bör samla in mer information än vad som faktiskt efterfrågas. Men samtidigt, man måste ta höjd för vad som kan komma att efterfrågas om några år, för tänk om det senare visar sig att en viss tillsats är cancerogen eller är skadlig på annat sätt. Då vill man kunna spåra det bakåt och ta bort från materialflödena.

En gemensam nomenklatur behöver användas för att skapa en god dialog och förståelse mellan olika aktörer

Behovet av en ”single point of information”

– Idag saknas en gemensam organisation som ansvarar för att samla in, bearbeta, spara och kommunicera spårbarhet av material.  Spårbarhetssystem utvecklas visserligen inom enskilda branscher, men då är problemet att varje system använder sina egna avgränsningar, enheter, klassificeringar och så vidare, allt utifrån sina behov. En gemensam nomenklatur behöver användas för att skapa en god dialog och förståelse mellan olika aktörer. Därmed försvåras på ett betydande sätt kommunikation och överförande av data, och påverkar i slutändan en resurseffektiv och cirkulär hantering av resurser negativt, säger Peter Stigson.

Hur ett internationellt- och branschöverskridande spårningssystem ska skapas kan delas in i två alternativ:

  1. Ett gemensamt spårbarhetssystem med tydligt definierade enheter och klassificeringar som alla måste följa.
  2. Ett gemensamt ramverk som översätter och binder samman spårbarhetssystem från olika branscher och länder.

– Behoven för olika branscher ser så oerhört olika ut, så vi i expertgruppen förordar det senare. Det behövs däremot en ”single point of information”, en gemensam organisation som får ansvaret och mandatet att hantera skillnader i vilken information som behöver vara tillgänglig, beroende på typ av produkt och typ av material, samt i vilket led i försörjningsnätverket man befinner sig.

Utvecklingen på EU-nivå: Digitala pass för produkter

På EU-nivå har tagits flera initiativ för bättre spårbarhet, även om det är för tidigt att säga exakt vad det kommer att leda till. Europeiska kommissionen har i sin handlingsplan för cirkulär ekonomi från 2020 identifierat spårbarhet av information om produkter och material i värdekedjor som en viktig förutsättning för den cirkulära ekonomin.

– Man har sett behovet av att införa ett antal styrmedel. Digitala produktpass är ett sådant, där tanken är att produktinformation ska följa med produkten.

För Sveriges del är det viktigt att driva på utvecklingen. När expertgruppen presenterade sin rapport i början av året gav den en lång lista med förslag till de svenska politikerna på hur man ska komma vidare:

  • Att Sverige agerar inom EU och internationellt för att säkerställa att informationsöverföring i värdekedjor och mellan olika aktörer kan ske på ett kostnadseffektivt sätt.
  • Att Sverige identifierar en strategi för att bidra till utvecklingen inom EU samt möjligheter att nationellt påskynda en stärkt spårbarhet där luckor finns i existerande initiativ och initiativ under utveckling i EU.
  • Att ny kunskap i området tas fram med hjälp av forskning och pilotprojekt.
  • Att identifiera vilka branscher eller resursflöden i Sverige som kan utgöra piloter för hur ett lärande kring hur spårbarhet kan stärkas, och utreda hur de påverkas av kommande styrmedel. Detta bör utgå från prioriterade material eller sektorer där stärkt spårbarhet är viktigast.

Vill du lära dig mer? Så kan RISE bidra

RISE vill bidra till en samverkan där cirkularitet och resurseffektivitet utvecklas så positivt och hållbart som möjligt.

Om du jobbar i en organisation som vill stärka hållbarheten i er resurs- och materialanvändning, ta kontakt med oss. Vi erbjuder alltifrån stöd i mätbarhet och spårbarhet, inspirationsföreläsningar och workshops till affärs- och verksamhetsutveckling relaterat till området.

Publicerad: 2021-09-28
Peter Stigson

Kontaktperson

Peter Stigson

Forsknings - och Affärsutvecklare

Läs mer om Peter

Kontakta Peter
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.