Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Svensk viskos – en textil för framtiden

Bomullsproduktionen har snart nått sin maxkapacitet, samtidigt ökar textilkonsumtionen varje år. I Sverige kan skogen bidra till en både hållbar och närproducerad textil – viskos. Den lokala tillverkningen har under årtionden hamnat i skymundan, nu plockas kunskaperna fram på nytt.

Världens textilkonsumtion ökar, enligt vissa scenarier kan den fördubblas till år 2050. I dag är bomull den största naturfibern, men många menar att vi har nått en gräns för hur mycket bomull som kan produceras, på grund av brist på både vatten och landyta för odling.

Av de 100 miljoner ton textil som varje år produceras i världen, är idag ungefär 5 miljoner ton viskos. En naturfiber som tillverkas av trämassa, så kallad dissolvningmassa eller textilmassa. Ett enda träd kan resultera i 1500 mil tråd.

I dag tillverkas mer än hälften av världens viskos i Kina, och en del av dissolvningmassan som används levereras från Sverige. Här har vi producerat viskos tidigare, men under 60-talet flyttades allt mer av produktionen till andra delar av världen.

– Viskosproduktionen i Sverige blev lite bortglömd. Den blev allt mindre lönsam, och hade problem med miljöutsläpp bland annat. Därför har man i Sverige under en lång period inte intresserat sig särskilt mycket, tendensen har varit att fabrikationen gått till låglöneländer, berättar Finn Englund, forskare på RISE.

Han har lett ett delprojekt inom innovationsprojektet Etablera närodlad textil i Sverige (ENTIS), där RISE tillsammans med skogsindustriföretagen Södra och Domsjö arbetat för att för att både väcka gammal kunskap om viskosproduktion till liv, och vidareutveckla den.

Många fördelar med svensk produktion

Att tillverka viskos i Sverige har flera fördelar, inte minst för miljön. Bland annat kan man kapa en stor del av transporterna om viskosproduktionen ligger i direkt anslutning till tillverkningen av dissolvningmassa. Det finns även möjlighet att samordna kemikaliehantering och återvinning av kemikalier, och dessutom behöver massan inte torkas med torkmaskin, något som är nödvändigt om den ska transporteras långt.

– Man kan även, både som textilaktör och konsument, räkna med att en svensk fabrik följer de miljölagstiftningar som finns till punkt och pricka. Det är stötestenen med en del av dagens viskosfabriker, även om det förstås inte gäller alla, säger Finn Englund.

För textilaktörerna innebär den svensktillverkade viskosen även att de får en mycket större transparens och spårbarhet i sin produkt.

– Det kan även bli så att vi uppnår en starkare fiber än vi gjort tidigare, en tekniskt bättre fiber. Om den blir bättre än den bästa viskosen är svårt att säga, men de preliminära resultat som finns visar att det blir en väldigt stark och bra fiber.

Sverige har även en konkurrensfördel i vårt kalla klimat och tillgång till kallt vatten, något som är viktigt då processen är bättre vid lägre temperaturer.

Inget som hindrar produktion

Innovationsprojektet ENTIS har samlat drygt 60 aktörer från bland annat universitet, offentlig sektor, företag inom textil- och modeindustrin och skogsindustrin. Målet har varit att undersöka om det går att uppnå en hållbar, biobaserad textilproduktion av textilfiber från skogsråvara eller återvunnen textil.

När det gäller den svenska viskosen ser Finn Englund inga hinder för att produktionen skulle kunna komma igång, och vara konkurrenskraftig.  

– Även om priset blir något högre är jag övertygad om att textilaktörer kan vara beredda att betala det för en hållbar, svensktillverkad produkt.

Published: 2019-03-19