Snabbväxande Umeå satsar på cirkulär ekonomi

Umeå är den snabbast växande staden i norra Sverige – målet är att dagens drygt 130 000 invånare ska ha ökat till 200 000 år 2050. Ambitionen är att tillväxten ska ske på ett hållbart sätt och Umeå var därför en av de första städerna som tecknade klimatkontrakt med Viable Cities. Målet är att Umeå ska vara klimatneutralt till 2030 och att staden ska vara en föregångare inom cirkulär ekonomi.

– Genom att vara med i OECD:s studie har vi fått värdefulla kunskaper som tar oss ytterligare en bit på vägen. Bland annat har vi fått en rapport med 18 rekommendationer kring vårt fortsatta arbete, som är baserad på den genomlysning de gjorde 2019 där två besök genomfördes i Umeå och flera djupintervjuer ingick, berättar Liv Öberg, projektledare cirkulär ekonomi och utvecklingsstrateg för Umeå kommun.

Ska vända en linjär ekonomi

En av de viktigaste punkterna handlade just om att tillsätta en person med ansvar för de cirkulära frågorna inom kommunen, vilket ledde till att Liv Öberg anställdes. Hennes jobb är nu att leda och driva på Umeå som cirkulär stad, vilket omfattar både kommunen, näringslivet och de som bor där.

– Största utmaningen är tiden. Vi behöver vända en ekonomi som idag är helt linjärt uppbyggd till en cirkulär och vi behöver göra det snabbt för klimatets skull – samtidigt som förändringar tar tid, säger Liv Öberg.

De åtgärder som rekommenderades är inriktade på att kartlägga och analysera olika delar av ekonomin, bygga upp nya strukturer baserade på cirkularitet och därefter vidta konkreta åtgärder utifrån det. Hittills har man bland annat gjort en kartläggning av fastighetsförvaltningens återbruk, av olika initiativ när det gäller delningsekonomi som resulterat i vad man kallar ”smarta kartan” och sedan en tidigare finns ett gediget arbete med matsvinn i skolorna och på äldreboenden.

– Vårt arbete där med såväl tillagningssvinn som serveringssvinn och tallrikssvinn har varit väldigt framgångsrikt. Det har gjort att vi bara har hälften så mycket matsvinn som genomsnittet på nationell nivå, säger Liv Öberg.

Galleria för återbruk

Ett annat initiativ är den cirkulära galleria mitt inne i centrum som nu håller på att omvandlas för att enbart sälja produkter för återbruk. I de närmaste planerna framöver ligger också att göra en plastflödesanalys, eftersom förbränning av plast står för en stor del av utsläppen inom kommunen. Målet på sikt är att kunna tillvarata olika industriers restflöden för att kunna använda dem som input i andra industriers värdekedja.

RISE har precis tagit fram ett förslag på koncept för en cirkulär hubb, som är tänkt att fungera som arena och mötesplats för den typen av utbyten. I konceptet ingår bland annat förslag på organisatoriskt upplägg och olika verktyg som den kan innehålla.

– Idag finns exempel på cirkulära värdekedjor när det gäller till exempel textilier – här blir avgränsningen geografisk i stället. Vi ser att det finns stora möjligheter för företagen att samarbeta mycket tätare än man gör idag och gemensamt skapa olika cirkulära flöden, säger Jonas Joelsson, forsknings- och affärsutvecklare på RISE i Umeå.

Innovationspartnerskap med RISE

Ett viktigt led i arbetet är också det innovationspartnerskap som finns mellan Umeå kommun och RISE. Syftet är att stärka och generera resultat direkt till näringslivet och organisationerna i staden och regionen med hjälp av de innovativa forskningsmiljöer som finns hos RISE. I uppgifterna ingår bland annat att kartlägga vilka innovationsbehov som finns i regionen, ta fram olika typer av innovationsstrategier för regionens aktörer, fungera som bollplank och kompetensutveckla genom olika typer av insatser. En viktig uppgift är också att stötta upp med RISE specifika kompetens vid olika projektansökningar.

– Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt. Så här långt i år har vi flertalet gemensamma projekt och sedan partnerskapet inleddes har vi nästan tiodubblat de projektmedel som går tillbaka till kommunen, berättar Conny Björnehall, som är RISE koordinator för samarbetet.

Foto: Fredriklarssonphotography, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons