Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Smart underhåll ska hjälpa kommunerna att fixa infrastrukturen

Svenska kommuner har en betydande underhållsskuld när det gäller infrastrukturen – och den fortsätter växa. Men än är det inte för sent. Nu ska ett RISE-lett forskningsprogram kring smart underhåll hjälpa kommunerna att få bukt med problemen.

En stor del av kommunernas infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp är byggda på 50-70-talet. Det innebär att många anläggningar börjar nå slutet på sin livslängd och är i stort behov av underhåll. Många kommuner behöver också förändra kapaciteten utifrån att befolkningen växt eller krympt. Men trots att de flesta är medvetna om problemen görs inte de satsningar som krävs för att komma i kapp.

– Eftersom många av problemen är dolda under marken och systemen än så länge funkar bra finns det inget större intresse från allmänheten. Och det i sin tur gör att frågan prioriteras ner på den politiska dagordningen, säger Lars Marklund, forskare på RISE och chef för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint med smart underhåll i fokus.

Miljarder krävs för att få bort underhållsskuld

I nuläget satsas till exempel 16 miljarder kronor om året på kommunalt vatten och avlopp. Men enligt en rapport från Svenskt vatten krävs ytterligare 7 miljarder om året för att möta behoven. Samma sak gäller på vägsidan. För att få bort underhållsskulden till 2030 skulle det behövas en vägunderhållsbudget på 7,4 miljarder kronor per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som nu.

– Om vi ska komma i kapp med underhållet krävs nya, smarta sätt att arbeta. Flera av de 23 forskningsprojekt som ingår i forskningsprogrammet handlar om smarta beslutsstödsystem, säger Lars Marklund.

Här finns också projekt kring finansiering, organisationsteori, hållbarhet, beteenden, naturvetenskapliga aspekter av dricksvattenförsörjningen och konkreta tekniska lösningar.

– Många kommuner har varken tillräckligt med pengar eller personal för att ta hand om sin infrastruktur på ett optimalt sätt. Personalbristen är ofta största problemet. Därför handlar vårt program också om kompetensuppbyggnad på olika sätt, berättar Lars Marklund.

Vi har ju redan gjort en jättestor investering i den infrastruktur vi har. Att sköta om och underhålla den är mer ekonomiskt hållbart än att köpa nytt.

Kunskapsspridning via Youtube

Kunskapsspridningen sker bland annat via seminarieserier och mikrolärande via Youtubefilmer med olika tips och tricks. I ett samverkansprojekt mellan forskare från programmet och representanter från kommunerna satsar man också på att lyfta goda exempel.

– Det som är lite speciellt med här programmet är också att vi har flera doktorander på plats ute i kommunerna som ska hjälpa till att bygga upp kompetensen, berättar Lars Marklund.  

Lösningar ska kunna skalas upp

Programmet som löper över åtta år och omfattar ett tjugotal kommuner är nu inne på sitt tredje år. Målsättningen är sedan att lösningarna som tas fram ska kunna skalas upp och användas i alla kommuner.

– En av de största utmaningarna handlar om att ändra beteenden. För att göra det gäller det att sänka trösklarna så att det är lätt att göra rätt. Därför jobbar vi mycket med beslutsunderlag så att det ska vara enkelt att fatta beslut och se vad man tjänar på det, säger Lars Marklund.

Ett exempel på det är en studie där man tittar på samhällskostnaderna för olika typer av problem som trafik- eller vattenavbrott och hur man kan upphandla på ett sätt som minimerar totalkostnaden.

– När vi tar in offerter för att åtgärda en vattenledning är det vanligt att välja den med lägst pris. Men det kanske finns en annan lösning där man kan utföra arbetet utan att bryta upp hela vägen. På så vis kanske man kan slippa samhällskostnaderna för trafikförseningar och få en lägre totalkostnad för samhället, påpekar Lars Marklund.

Bra för klimatet

Att ta väl hand om infrastrukturen är i förlängningen också en hållbarhets- och klimatfråga.

– Vi har ju redan gjort en jättestor investering i den infrastruktur vi har. Att sköta om och underhålla den är mer ekonomiskt hållbart än att köpa nytt. Och det är också viktigt ur klimathänseende. Infrastruktur innehåller mycket betong som ger ett stort klimatavtryck om man måste bygga nytt, säger Lars Marklund.

Publicerad: 2021-09-24
Lars Marklund

Kontaktperson

Lars Marklund

Forskare

Läs mer om Lars

Kontakta Lars
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.