Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Så ska det svenska livsmedelssystemet bli hållbart

Livsmedelsproduktionen står idag för ca 25-30 procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt – och förstör mycket av den biologiska mångfalden. Dessutom växer befolkningen och fler ska ha mat på bordet. Nu ska projektet Mistra Food Futures gå till botten med den här utmaningen. Målet är att möjliggöra en forskningsbaserad transformation av maten så att den leder till bättre hälsa för både människor och planeten. 

De kommande åren riskerar livsmedelssektorn att ta över rollen som den värsta klimatboven i samhället. Transportsektorn är värst idag (i alla fall före pandemin, som tog bort mycket av trafiken), men snart blir bilar, flyg och andra transportmedel renare med både el och hållbarare bränslen. I livsmedelssektorn väntas utsläppen tvärtom öka med 30-40 procent fram till 2050. 

– Vi kan inte rädda planeten utan att förändra vad som krävs för att vi ska få mat på bordet: uppfödning, odling, industriförädling, förpackning, vilka matval vi gör som konsumenter och så vidare, säger docent Ulf Sonesson, forsknings- och affärsutvecklingsansvarig inom bioekonomi och hälsa/jordbruk och livsmedel på RISE. 

– Om vi fortsätter konsumera livsmedel på samma sätt som idag medan befolkningen fortsätter att öka i världen, måste vi i så fall sluta konsumera allt annat om klimatmålen ska kunna uppnås: kläder, husuppvärmning, elektronik, bilar. Om vi sitter nakna i grottor och äter går det. Annars inte.  

Vänder på varje planta, förpackning och policy 

För att strama åt de livsmedelsrelaterade växthusgaserna krävs genomgripande förändringar på många områden. Projektet Mistra Food Futures, som är planerat att sträcka sig över åtta år, leds av SLU och involverar detaljhandeln, jordbruksbranschen, livsmedelsindustrin, myndigheter och regioner.  De ska vända på varje sten – eller ska vi säga varje planta, hamburgare, förpackning, tekniskt genombrott, policy, lag, kostvana och skördetröska – för att kartlägga hinder och möjligheter för alternativa, betydligt mer hållbara livsmedelssystem.  

RISE är med som forskningspart i många delar av programmet men bidrar också med innovationssystemutveckling och leder arbetet med att påbörja implementering. 

Vi kan inte rädda planeten utan att förändra vad som krävs för att vi ska få mat på bordet

Uppkopplade fält bidrar till hållbarhet

Ett exempel på ett område med stor potential är digitaliseringen inom jordbruket, inte minst inom det fält som kallas precisionsjordbruk.  

– Man kan redan sedan ett tiotal år tillbaka mäta hur växterna mår på varje kvadratmeter, och dosera växtskyddsmedel och näringsämnen efter det. På så sätt slipper man överdosera över hela fältet för att vara på säkra sidan, vilket ger dålig effektivitet och onödiga utsläpp. Visionen är att kunna behandla varje planta individuellt. Då minskar behovet att spruta avsevärt. Samtidigt samlas data in från fälten. Även den kan bidra till att göra livsmedelskedjan mer hållbar. 

– Till exempel kan brödtillverkare informeras vilken kvalitet vetet kommer att ha när den når fabriken. På så sätt kan de anpassa hur mycket proteinhalten ska boostas, och inte göra det mer än mer än vad som krävs.  

Småskaliga fält med storskalig effektivitet 

Autonoma maskiner kan också göra stor skillnad.  

– RISE driver en testbädd inom digitaliserat jordbruk och det finns fler projekt internationellt. En vision är att mindre skördetröskor eller ogräsrensare skulle kunna gå på fälten 24/7 likt självkörande gräsklippare hemma i trädgården. Det innebär att man kan ha småskaliga fält med storskalig effektivitet. Smalare fält, där olika typer av grödor varvas, bibehåller kvaliteten och produktiviteten, och stärker den biologiska mångfalden. 

"Tror och hoppas att det här sätter igång många förändringsprocesser” 

Projektets styrka är att man tittar på hela livsmedelssystemet, med alla viktiga komponenter i livsmedelsproduktionskedjan. Miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner diskuteras och vägs in. 

– Vi började i september, och den första etappen avslutas först om fyra år, den andra om åtta. Jag tror och hoppas att det här sätter igång många förändringsprocesser, och ger alla aktörer incitament och verktyg att göra rätt saker, säger Ulf Sonesson. 

Published: 2020-11-13
Ulf Sonesson

Kontaktperson

Ulf Sonesson

Forsknings och affärsutvecklare

Läs mer om Ulf

Kontakta Ulf

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.