Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Räcker elen till elbilarna?

Den pågående omställningen från fossila bränslen till el inom fordonssektorn är en av faktorerna som har påverkat elbehovet. Samtidigt ser fordonsaktörerna en allt större efterfrågan på elbilar. Nu undrar många om elen kommer räcka.

Vårt ökade elbehov påverkas av fokuset på hållbarhetsfrågor och växlingen från fossila bränslen till el där transportsystemets elektrifiering står i fokus. Det är inte bara personbilar som går från att drivas med fossila drivmedel till el utan även bussar, båtar, tunga transporter och anläggningsmaskiner.

– Prisutvecklingen på till exempel elbilar har gått fortare än vad man räknat med. Priserna ligger idag på en mer rimlig nivå än tidigare och konsumtionstakten har ökat. I grund och botten är det positivt att konsumenterna väljer mer miljövänliga alternativ men det skapar en utmaning för branschen. Men även om alla byter till elbil så kommer det gå bra, säger Magnus Brolin, fokusområdesledare Framtidens energisystem på RISE.

Den främsta faktorn som skapat vårt ökade behov av el i städer är urbaniseringen. Fler människor flyttar in till städerna från landsbygden. 52 procent av Sveriges elanvändning går till bostäder och servicesektorn. Urbaniseringen går fortare än beräknat och vissa städer har fått problem med att förse företag och invånare med el.

– Några städer som idag har problem med elförsörjningen är Uppsala, Malmö och Stockholm. Det är fler som flyttat in till städerna än vad stamnätet är konstruerat för. Därför har det uppstått lokala problem med försörjningen av el, berättar Magnus Brolin.

Dessutom har en del elbolag valt att byta ut kraftvärmeverk som producerade både el och värme mot värmeverk som bara producerar värme. Att bara producera värme är billigare men det betyder också att kommuner tappar den lokala elproduktionen och tvingas importera el till staden.  


På nationell nivå ska det inte bli något problem

Universellt problem

Att ha problem med elförsörjningen är inte unikt för svenska städer. Problematiken finns i hela världen.

– Det är ett globalt problem. Urbanisering där människor flyttar in till städerna från landsbygden och elektrifiering där man vill ersätta fossila bränslen med el påverkar elförsörjningen i hela världen, säger Magnus Brolin.

Investering i ny laddinfrastruktur och smarta system

Det genomförs internationella samarbeten där forskare från flera länder deltar. Bland annat försöker man finna lösningar på till exempel flexibilitet i systemen där man strävar efter att jämna ut topparna och på så vis få en mer jämn försörjning av el.

– Vi vet ännu inte vad den aggregerade effekten blir men oavsett så kommer inte alla att ladda samtidigt. Lokalt kan det krävas mer elproduktion eller nätförstärkningar. Och i några städer kan det innebära ett visst problem men på nationell nivå ska det inte bli något problem, säger Magnus Brolin.

Dock kommer laddinfrastrukturen behöva byggas ut och kopplas till så kallade smarta system som fördelar effekten.

– Det finns i dag en brist på standardiserade kostnadseffektiva produkter för till exempel husägare eller bostadsrättsföreningar för att installera laddstationer hemma. Det finns inte heller något regelverk som reglerar hur mycket eller när man får ladda, eller om man behöver sänka effekten på något annat för fastigheten så som till exempel värmepumpen, säger Magnus Brolin.

Delat fokus försvårar

Det finns ambitiösa investeringsplaner för elnäten i hela Sverige med extra planer för städerna. Tyvärr behöver elnätet både förstärkas här och nu samtidigt som det behöver byggas ut vilket innebär ett delat fokus.

– De olika tidsperspektiven försvårar arbetet. Samtidigt som man behöver förstärka där det finns hål idag behöver man göra de stora infrastrukturinvesteringarna som ska försörja vårt land i runt femtio år framöver, avslutar Magnus Brolin.


Magnus Brolin

Kontaktperson

Magnus Brolin

Enhetschef

+46 10 516 58 31
magnus.brolin@ri.se

Läs mer om Magnus