Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Bristande tillgång på barn- och ungdomspsykiatri (BUP) kan leda till utanförskap och stora kostnader för samhället. Region Skåne har i samarbete med RISE arbetat med tjänsteinnovation som angriper systemfel i sjukvårdens organisering. Ett kommande resultat är den digitala chatbotten Coze som kan lära sig användarnas unika känslor och ge dem stöd.
Av Sveriges 1,1 miljoner unga mellan 10 och 19 år uppskattas 110000 lida av lindrig psykisk ohälsa i form av depression, ångest, oro, stress och lindriga ätstörningar.
–Forskningen har inga säkra svar på vad ökningarna beror på. Mer stillasittande, stress i skolan och ett mindre socialt umgänge är tänkbara orsaker, säger David Lindeby, projektledare på RISE.
När unga själva i undersökningar fått ange orsaker till utvecklingen nämner de bland annat ökad individualisering, krav på självständighet, tryck från sociala medier, utseende och kroppsideal, mobbning och familjens ekonomiska status.
Förebyggande insatser ger positiva effekter
Enligt David Lindeby skulle mer förebyggande arbete på området få flera positiva effekter. Fler skulle få hjälp innan de behöver vård, färre skulle hamna i utanförskap och psykiatrin skulle kunna fokusera på de patienter som verkligen behöver vård.
– Barn- och ungdomspsykiatrin skulle egentligen bara ta emot en tiondel av de ungdomar som söker sig dit. De flesta borde ha fått förebyggande hjälp, säger David Lindeby.
Tillsammans med Region Skåne har RISE tittat på hur dagens tjänster fungerar ur ett systemperspektiv. I projektet har RISE engagerat frivilligorganisationer, skolor, idrottsföreningar och samfund som har verksamheter där nya systemlösningar för prevention kan skalas upp och komplettera befintliga vårdsystem.
– Vi måste alltså ”flippa vårdpyramiden”. Specialistvården ska inte ta hand om de breda samhällsutmaningarna. Det ska alla samhällets resurser göra och de ska användas mer effektivt, säger David Lindeby.
Två grundorsaker till problemet
Utifrån en samhällsekonomisk analys som gjordes tillsammans med företaget Prosper Social formulerades ytterligare en hypotes med två grundorsaker till att unga inte får preventiv hjälp:
* Den hjälp som faktiskt finns kan vara svår att hitta.
* Ungdomarna saknar verktyg för att tolka sitt eget mående.
– Många unga som mår dåligt vill inte berätta för vuxna och absolut inte för sina föräldrar. I stället söker de sig till nätet och det är där vi måste möta dem, säger David Lindeby.
Chatbot som digital följeslagare
Region Skåne och RISE har nu tillsammans med unga, sjukvården, idéburen sektor och näringsliv utvecklat ett nytt koncept som kallas Coze. I grunden är det en chatbot som ska bli en digital, hälsofrämjande följeslagare som barn och unga när som helst kan prata med i en trygg miljö.
Chatbotten lär sig varje användares unika känslor, vanor och rutiner. Samtidigt lär sig användaren hur olika interaktioner med chatbotten påverkar det egna välmåendet, något som kan avläsas i så kallade EPOIs (emotional points of interest) som mäter känslor som ilska, stress, oro och glädje. Det går också att dela erfarenheter med andra användare.
Konceptet ska nu omsättas i en digital applikation och en första prototyp förväntas blir klar under 2019. Något som måste lösas innan dess är ägarfrågan eftersom idén bygger på att alla i systemet ska kunna bidra till plattformen Coze, inte bara sjukvården.
– Det är väldigt viktigt att verktyget ska kunna användas i hela landet och att fler aktörer ska kunna delta och bidra med innehåll, säger Camilla Evensson, projektledare på RISE.
Preventiva insatser minskar lidande och sänker kostnader
Utöver det mänskliga lidandet kostar psykisk ohälsa bland unga mycket pengar. Projektets ekonomiska analys visade att cirka 35 procent (70000) av de unga som lider av lindrig psykisk ohälsa får hjälp inom vården till en kostnad av en miljard kronor per år. Att ge alla hjälp inom vården skulle alltså kosta cirka 3 miljarder. Det kan jämföras med att, som i dag, lämna två tredjedelar utan hjälp till en kostnad av mellan 8 och 15 miljarder i form av utanförskap.
Fler preventiva insatser skulle både spara mycket pengar och minska lidandet.
– Vi måste vända på perspektivet och hitta de organisationer som vill jobba preventivt och vi måste möta användarna digitalt. Hälso- och sjukvårdens fokus ligger primärt på att hjälpa redan sjuka människor och då främst fysiskt, ändå hamnar de mesta pengarna där. RISE kan definitivt spela en roll för att förändra systemet, säger Jonas Matthing, forskningsansvarig inom tjänsteinnovation på RISE.
