People's Walk – Sveriges första certifierade offentliga plats för jämlikhet

När stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun genomförde en trygghetsenkät i stadsdelen Söder i centrala Helsingborg fick man upp ögonen för att nästan en av fyra i området upplevt olika typer av trakasserier. Det blev startskottet för ett projekt som syftade till att gestalta platser som lockar kvinnor och får dem att känna sig trygga.

– Under arbetet insåg vi två saker. För det första att vi behövde göra en större förändring av vårt arbetssätt. För det andra att en person inte bara är sitt kön utan att det finns en rad andra delar att ta hänsyn till när man vill skapa en jämställd och trygg plats, säger Moa Sundberg, urban designer vid Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning.

Det finns sju diskrimineringsgrunder som är skyddade i svensk lag. De är kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. På Helsingborgs kommun kände man att det fanns ett behov av en verktygslåda som kunde hjälpa dem som arbetar med samhällsplanering – stadsplanerare, arkitekter, fastighetsägare, privata aktörer, kommuner och regioner – att integrera samtliga diskrimineringsaspekter i arbetet.

– Vi insåg också att det skulle behövas en ny certifiering för den här arbetsprocessen och där kom RISE in i bilden säger Moa Sundberg.

Mix av kompetens receptet för framgång

Grundförutsättningen för framgångsrika samhällsutvecklingsprojekt som tar hänsyn till den maktobalans som råder vad beträffande jämlikhet är att det finns en lämplig mix av kompetens. Det handlar om personer som kan reglerna för stadsutveckling, personer som har kunskap både om de mänskliga rättigheterna och om hur maktobalansen tar sig uttryck, samt slutligen medarbetare som är strukturerade och innovativa och kan driva processen framåt. Det berättar Ingrid Isaksson, projektledare och revisor på RISE.

– Inom de flesta kommuner finns en vilja att göra stadsplaneringen tillgänglig och trivsam för alla, men tyvärr saknas det ofta kunskap om utformningens betydelse för jämlikhet. Även om ambitionerna är goda blir de inte genomförda fullt ut. Genom att en tredje part kommer in och gör en certifiering säkerställer kommunerna att de når sina uppsatta mål vad gäller jämlikhet i stadsplaneringen, säger hon.

Hand i hand med stadsutveckling

Certifieringen för jämlikhet går hand i hand med den normala processen för stadsutveckling. Steg ett är faktainsamling och bakgrundsanalys och här kan man behöva input från olika experter och från forskningen. Steg två är att prioritera. När man prioriterar ska de mänskliga rättighetsperspektivet vara vägledande och besluten vara transparanta. Steg tre är att formulera ett jämlikhetsåtagande som tydliggör den nytta man vill få fram och steg fyra är en projektplan med aktiviteter för att hitta lösningar och möjligheter för att uppfylla åtagandet. Steg fem, slutligen, handlar om att prioritera bland lösningarna och föra över kravet på att genomföra dessa till nästa aktör i processen.

– RISE finns med i hela processen och ser till att de åtgärder som beslutas om i varje steg följer med över till nästa, säger Ingrid Isaksson.

Hon tillägger att RISE förutom certifiering erbjuder tjänsten utbildning – till organisationer och företag som vill fördjupa sin kunskap i innovations-, process- och jämlikhetsarbete.

– Certifieringen har två syften. Den är såklart en kvalitetsstämpel, men minst lika viktigt är den för oss själva, att vi får upp ögonen för att alla platser faktiskt inte är tillgängliga för alla i samhället. Det är väldigt viktigt att få ökad kunskap om de här frågorna, säger Moa Sundberg.

Utformas för att få äldre att känna sig trygga

Den första plats som certifieras enligt JämtJämlikt var People’s Walk i Helsingborg. Promenadstråket byggdes i anslutning till stadsmässan H22 City Expo som genomfördes sommaren 2022.

– People’s Walk utformas med syftet att få äldre från olika stadsdelar, med olika ekonomisk bakgrund, olika trosuppfattningar och olika sexuell läggning att mötas och känna sig trygga. Stråket utformas i enlighet med önskemål från äldre som vi intervjuat – det handlar bland annat om mycket grönska för att få skugga, många sittplatser och en boulebana, berättar Moa Sundberg.

Arvika och Ängelholm är ytterligare två orter som arbetar med stadsutvecklingsprojekt som så småningom kommer att certifieras.