Alla industrier genererar restflöden men när det nu ställs högre krav på cirkularitet måste producenterna se hur de kan finna värden i sina restströmmar och minska sitt svinn. Även i en biobaserad cirkulär ekonomi finns restströmmar som måste tas om hand om.
– Utvecklingen mot att ersätta fossila material med förnybara från till exempel skogen är jätteviktig men vi behöver också ha en plan för hur vi tar hand om restströmmarna från produktionen, säger Johanna Mossberg, avdelningschef Bioraffinaderi och energi på RISE.
I princip all produktion ger upphov till någon form av restflöden. Det kan röra material, energi eller kemikalier som går till spillo under tillverkningsprocessen men kan också handla om restströmmar från råvaruutvinningen eller om uttjänta produkter i slutet av sin livscykel. Allt fler branscher och företag har börjat se över hur de kan minska sitt svinn och finna värden i sina restflöden.
Hitta strömmarna som inte används
På RISE utvecklar vi tekniker för att få så höga värden från restflödena som möjligt. Ett område där vi arbetar i flera projekt är däck och gummi. Det tillverkas idag 1,5 miljarder däck per år. Att däcken hamnar på deponi istället för att återvinnas är ett globalt problem. Att materialåtervinna däck har många fördelar. Avfallet minskar, de uttjänta däcken kommer till användning och förbrukningen av fossil olja minskar.
– Det handlar om att hitta strömmarna som inte används. Ett däck består av flera olika material. Vi separerar materialen i en pyrolysprocess. Det går till så att vi placerar gummit i en behållare utan syre och hettar upp det till 550 grader. En del av materialet omvandlas då till olja medan metall och kimrök blir kvar i fast form i reaktorn. Alla dessa material har potential att bli byggstenar i nya produkter, berättar Jonas Persson, utvecklingsingenjör på RISE.
Omställning kräver styrmedel
Tidigare har återvinning ofta handlat om att elda upp sina restflöden och på så vis få värme. Svenska företag har satsat stort på värmeåtervinning som förvisso är bättre än deponering men det finns mer effektiva lösningar för att få värme.
– Det måste finnas en drivkraft för att inte fortsätta att värmeåtervinna. För att industrin ska ställa om till en mer effektiv miljövänlig återvinning krävs styrmedel, säger Jonas Persson.
Idag lämnas allt mer elektronik till återvinning. Det kan handla om solceller eller produkter med plast och metaller som ex. kretskort. Genom att använda en pyrolysprocess kan man separera de olika materialen.
– Många produkter är väldigt kompakta och svåra att plocka isär. Genom att använda pyrolys kan man återvinna plasten i kretskort i form av en olja innan man smälter ner metallerna för återvinning. säger Jonas Persson.
Ska vi ha en chans måste vi se till att vi nyttjar alla restströmmar på ett bra sätt
Biobaserat ger också restströmmar
Inom industrin pratar man allt mer om en biobaserad ekonomi med syfte att ersätta fossila material eller produkter men även i en biobaserad cirkulär ekonomi behöver man säkerställa en ökad cirkularitet och att man tar hand om sina restflöden.
– Om vi vill bygga mer trähus istället för hus i betong och järn, vi vill ha fiberbaserade förpackningar istället för plastförpackningar och vi vill att träbaserade textilier ska ersätta fossila textilmaterial så kommer det att innebära att de biobaserade restströmmarna kopplade till denna substitution ökar. Utvecklingen mot att ersätta fossila material med förnybara från till exempel skogen är jätteviktig men vi behöver också ha en plan för hur vi tar hand om restströmmarna från produktionen, säger Johanna Mossberg, tf avdelningschef Bioraffinaderi och energi på RISE.
Vi ser stora volymer restflöden från användningen av skogen redan idag. Fram för allt är det bark, flis och grot, det vill säga grenar och trädtoppar.
– Idag tar vi hand om en mycket liten del av dessa restflöden på ett resurseffektivt sätt. Här finns en oerhörd orealiserad potential, säger Johanna Mossberg.
Restströmmarna har olika karaktärer och kräver olika tekniker
På RISE arbetar vi med flera olika tekniker och systemlösningar för att konvertera biobaserade restströmmar till mer högvärdiga produkter.
– Att vi kan titta på flera olika teknikvägar samtidigt är en styrka som vi har på RISE. Restströmmarna har olika karaktär och kommer i olika volymer. Det finns inte en teknik som passar för alla råvaror och även vilken slutprodukt och värdekedja som man är intresserad av spelar också viss roll. Det är stor skillnad på att uppgradera fiberslam, tallolja eller bark, berättar Johanna Mossberg.
Samarbete ger utveckling
I en växande bioekonomi kommer de biobaserade restflödena att öka. I Sverige kommer de stora volymerna från skog och jordbruk och här finns mycket att göra. Men det är ibland en utmaning i att de produkter och värdekedjor som skapas när man nyttjar restströmmarna ligger utanför företagens kärnkompetens, till exempel om massabruk eller sågverk helt plötsligt ska börja tillverka drivmedelskomponenter eller kemikalier. Ofta behöver helt nya och branschöverskridande värdekedjor skapas.
– Ska vi ha en chans måste vi se till att vi nyttjar alla restströmmar på ett bra sätt. Vi kan se att det verkligen händer saker när flera aktörer från olika sektorer kopplar ihop sig över värdekedjan. SunPine är ett bra exempel på detta. Deras råvara är en restprodukt från pappers- och massatillverkningen och slutprodukten i värdekedjan är en förnybar diesel. SunPine ägs av Preem, Sveaskog, Södra och Lawter, säger Johanna Mossberg.
I de lyckade samarbetena ingår aktörer från olika delar av värdekedjan. Här är RISE en viktig katalysator som har både kunskap och nätverk för att vara med och utveckla tekniker och finna branschöverskridande värdesamarbeten.
– Tree to Textile är ett annat lyckat samarbete mellan flera olika aktörer över värdekedjan. Här ingår HM Group, Inter IKEA Group, Stora Enso och innovatören Lars Stigsson. Tree to Textile utvecklar och industrialiserar en ny cellulosafiberteknik som ger textilfiber med hög hållbarhetsprestanda till låg kostnad. Utvecklingen har bland annat möjliggjorts tack vare RISE test- och demoinfrastruktur och har pilottestats och är nu redo för att skalas upp, berättar Johanna Mossberg.