Samarbetsprojektet Hållbar interiör vill dels skapa en märkning som visar en byggnadsinteriörs miljö- och klimatpåverkan, dels ta fram ett digitalt verktyg som ska underlätta för upphandlare att göra bra val. Allt för att motverka den slit- och slängmentalitet som länge varit allenarådande vid kontorsflyttar. RISE tar fram kriterierna för märkningen.
Projektet Hållbar interiör är ett initiativ från inredningsarkitektkontoret Indicum och sker i samverkan med ytterligare ett arkitektkontor, hyresgäster, tillverkningsindustri, leverantörer av inredning, Svanen, RISE, Sweden Green Building Council (SGBC) och IT-bolag.
– Vi har länge saknat vägledning för att kunna agera på det ur miljö- och klimatsynpunkt bästa sättet i vårt arbete. Vi arbetar med stora projekt och vi gör många val med potentiell miljöpåverkan, säger Indicums vd Kristin Östberg.
Projektet finansieras av Vinnova som en så kallad Utmaningsdriven innovation (UDI) där pengar går till samverkansprojekt som långsiktigt arbetar med att lösa samhällsutmaningar för att bidra till hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Märkning med fokus på helhet saknas
Det finns ett behov av en miljömärkning som fokuserar på det som finns inne i en byggnad och som inte bara är möbler. En byggnad kan vara certifierad enligt Miljöbyggnad, LEED och BREEAM och enskilda inredningsdetaljer kan ha Svanenmärkning eller Möbelfakta, men det saknas en märkning som tar hänsyn till helheten – det vill säga även tak, golv, glasytor, dörrar, belysning, wc, pentry etc, och även den totala summan av allt.
– Det här är delar som alltför ofta byts ut när en ny hyresgäst tillträder, vilket ger en negativ miljöpåverkan. Hänsyn bör också tas till om man har en framåtplanerande planlösning så att det inte uppstår behov av ombyggnad efter bara något år. Användningen av lokalen över dygnet och i vilken utsträckning hela lokalen utnyttjas är också faktorer som bör tas med i beräkningen, säger Kristin Östberg.
Med en miljövarudeklaration blir det mycket lättare att bedöma en möbels miljöpåverkan
Återbruk får stor påverkan vid hyresgästanpassning
Det finns inte mycket forskning om miljöpåverkan kopplat till interiörer, men en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att återbruk av skrivbord, skrivbordsstolar och glaspartier har störst påverkan på koldioxidutsläppen i en lokal vid en vanlig så kallad hyresgästanpassning. Om svenska kontor till exempel återbrukar skrivbord och -stolar, glaspartier, innerdörrar, golv, takabsorbenter, besöksstolar och planteringskärl skulle den potentiella årliga minskningen av koldioxidutsläppen enligt rapporten vara 43 000 ton.
Cirkulär inredning har blivit ett begrepp i sammanhanget. Det handlar dels om återbruk och rekonditionering av befintlig inredning, dels om cirkulär design där nyproducerade möbler ska gå att förvalta och förädla på olika sätt.
– Det kommer inom kort inte att vara ok att allt är nytt vid en kontorsflytt, i stället kommer kvalitet och långsiktighet att stå i centrum och då är det viktigt att rätt kompetens kopplas in och kan vägleda, säger Kristin Östberg.
Hållbar interiör omfattar två delar. Dels ett verktyg som ska underlätta hållbara inköp av inredning, dels en certifiering som säkerställer att ett interiört projekt har skett på ett hållbart sätt.
– Det digitala verktyget kommer att vara till stor hjälp för dem som upphandlar möbler och inredning. De kan göra en upphandling som följer kriterierna utan att behöva vara insatta i detaljerna kring hållbarhet, säger Kristin Östberg.
Logik för utvärdering
Det är RISE som ansvarar för den vetenskapliga grunden när det gäller urval av kriterier och skapandet av en logik i utvärderingen av en interiör.
– När en ny hyresgäst flyttar in i en kontorslokal är det vanligt att hela lokalen blåses ut och interiören skrotas. Det är inte hållbart. I den logik vi arbetar med tas hänsyn till hur man bevarar eller återanvänder interiören, befintliga möbler samt vilket arbetssätt man väljer för att driva lokalen, säger Derek Diener, senior researcher på RISE och projektledare för framtagandet av kriterierna.
RISE arbetar sedan tidigare framgångsrikt med cirkulära möbelflöden och står bakom flera publikationer om hur man mäter cirkularitet med koppling till hållbar konsumtion och cirkulära affärsmodeller.
Hoppas på lagstiftning
För möbelbranschen innebär den framtida märkningen att företag som arbetet med återbruk och rekonditionering påverkas positivt liksom de som har cirkulär design som affärsidé. Även lokal produktion kommer troligen att gynnas framför import.
Kristin Östberg hoppas att det kommer att bli lag på att möbler ska ha standardiserade miljövarudeklarationer, så kallad EPD, där informationen till största del baseras på en livscykelanalys av produkten.
– Med en miljövarudeklaration blir det mycket lättare att bedöma en möbels miljöpåverkan, konstaterar hon.
Under senhösten 2021 pågår en pilotfas i projektet Hållbar interiör där de framtagna kriterierna stäms av med de olika intressenter som arbetar med inredningsprojekt. Detta för att kontrollera att teorin stämmer överens med verkligheten. Det digitala verktyget beräknas vara klart våren 2022 och ska sedan testas och justeras.
– Projektet avslutas formellt i mars 2023, men jag hoppas och tror att vi är klara med det underlag som behövs för att påbörja certifieringen under hösten 2022, säger Kristin Östberg.
Hållbar interiör
Hållbar Interiör är den nya miljömärkningen som ska säkerställa kvalitét och hållbarhet i invändiga lokalprojekt. Syftet är att erbjuda ett verktyg som underlättar hållbara inköp av inredning och en certifiering som säkerställer att ett interiört projekt har skett på ett hållbart sätt. Projektet har fått stöd från Vinnova i steg 1 och 2 genom programmet Utmaningsdriven innovation och startar nu upp steg 2 som ska pågå under två år.
Hållbar Interiör (HI) är initierat av Indicum inredningsarkitekter som identifierat problematiken i att det idag är möjligt att miljöcertifiera och märka det mesta som har med produktion och byggnation att göra, men när det kommer till byggnadernas innehåll ställs det knappt några krav alls. Bristen på krav och tillgång till relevant information gör det svårt att kontrollera och avgöra miljöpåverkan från inredningsprojekt.