Hjärnforskning ska göra framtidens städer bättre att leva i

Den globala urbaniseringen breder ut sig över stora delar av världen. År 2050 förväntas 70 procent av världens befolkning bo i urbana miljöer, enligt prognoser från WHO. Samtidigt kommer larm om att den mentala ohälsan ökar i takt med urbaniseringen. Förutom att många människor kan bli drabbade, är det också en stor utmaning för världsekonomin.

Stadsmiljö oerhört komplex för hjärnan

Att urbanisering och hälsofrågor på olika sätt hänger ihop, är inget nytt för Isabelle Sjövall, hjärnforskare och neurodesigner vid toppuniversitetet UCL (University College London), en frekvent anlitad specialist till fastighetsbranschen, samt senior forskare vid RISE: 

– En stadsmiljö är en oerhört komplex miljö för hjärnan, som ackumulerat kan skapa en stor kognitiv belastning på nervsystemet. Det kan handla om allt från trängsel, buller och trafikfaror till olika typer av dofter, säger hon. I dag finns en okunskap kring hur vi människor påverkas av den stora exponering av intryck, både fysiskt och psykiskt, som urbana miljöer skapar. 

Enligt Isabelle Sjövall kan Neuroarkitektur och neurodesign (NA/ND) (se faktaruta) förbättra livskvaliteten i städer markant genom att skapa kontor, skolor, vårdinrättningar och stadscentrum med utgångspunkt från människors beteenden, behov och känslor. 

- Vi mår kanske bättre av vissa material, färgskalor, ljus eller mönster och att balansera alla intryck kan innebära mer effektiv återhämtning, säger hon. 

Generella insatser av den här typen kan tas ner till individnivå med så kallad precisionshälsa – en term för en ny, individualiserad inriktning inom hälso- och sjukvård – och miljöer utformade för att stödja ett specifikt behov eller funktion, till exempel kreativitet eller läkning.

– Med ny kunskap kan vi jobba mer riktat i framtiden med förebyggande och hälsostödjande insatser inom stadsutveckling, inte minst med hjälp av AI och digitala verktyg, vilket kommer vara en viktig pusselbit för att främja folkhälsan i en global kontext. 

Mer forskning behövs

Om städer byggs med utgångspunkt utifrån den nya forskningen kan samhället spara stora mängder pengar. Men för att nå dit behövs mer forskning för att få vetenskapliga belägg för att identifiera exakt vad som påverkar oss i byggda och urbana miljöer – och också hur den totala påverkan blir av alla faktorer sammantaget.

Inte minst, poängterar Isabelle Sjövall, behövs det mer forskningsbaserad kunskap om vilka faktorer som kan göra oss mer motståndskraftiga mot stress i urbana miljöer. För det går inte att helt skydda människor från saker som kan orsaka stressreaktioner, men det går att förbättra stadsmiljöerna med så kallade resiliensfaktorer. Och här behöver alla som bygger, anlägger eller inreder miljöer i städer få konkreta data på exakt vad som kan motverka stress och vad som behöver tillföras för att skapa en bättre balans.

Kopplingen till naturen har exempelvis visat sig vara enormt betydelsefull för människans hjärnhälsa, därför är så kallade gröna och blå ytor viktiga i stadsmiljöer. 

– Att jobba med tillgång till områden med vatten och så kallad biofilisk design, med andra ord återskapa känslan av naturen, är ett sätt att ta in vår ursprungliga miljö i städerna. 

Ny teknik ger nya förutsättningar

Nu är forskningen i ett spännande skede, tack vare att tekniken har gått framåt.

Med mobil mätutrustning som scannar hjärnaktivitet är det idag möjligt att mäta människors fysiska och psykiska reaktioner i realtid när de befinner sig i olika stadsmiljöer. Med hjälp av scanners, biomarkörer och MRI – en sorts modern magnetröntgen – kan man få fram jämförbara data, till exempel på hur människor reagerar på olika sorters ljud, ljus, material, färger eller dofter.

Datan från testerna blir ett viktigt verktyg för att ta forskningen till nästa nivå. Målet är att inte stanna vid enstaka forskningsrapporter utan att använda kunskapen i samhället på riktigt – för att göra skillnad i stor skala.