Hjärnforskning ska göra framtidens städer bättre att leva i

Den globala urbaniseringen breder ut sig över stora delar av världen. År 2050 förväntas 70 procent av världens befolkning bo i urbana miljöer, enligt prognoser från WHO. Samtidigt kommer larm om att den mentala ohälsan ökar i takt med urbaniseringen. Förutom att många människor kan bli drabbade, är det också en stor utmaning för världsekonomin.

Stadsmiljö oerhört komplex för hjärnan

Att urbanisering och hälsofrågor på olika sätt hänger ihop, är inget som överraskar Carina Carlman, forsknings- och affärsutvecklingschef på RISE, som leder etableringen av det nya fältet NeuroArkitektur och NeuroDesign (NA/ND) i Sverige.

– Våra städer erbjuder stora kvaliteter i form av utbud och möjligheter, men det finns en okunskap kring hur vi påverkas både psykiskt och fysiskt av den massiva exponering av intryck som urbana miljöer genererar, säger hon.

Isabelle Sjövall, hjärnforskare och neurodesigner vid toppuniversitetet UCL (University College London) och en frekvent anlitad specialist till fastighetsbranschen: 

– En stadsmiljö är en oerhört komplex miljö för hjärnan, som ackumulerat kan skapa en stor kognitiv belastning på nervsystemet. Det kan handla om allt från trängsel, buller och trafikfaror till olika typer av dofter, säger hon.

Carina Carlman tror att livskvaliteten i städer kan förbättras avsevärt med hjälp av så kallad neuroarkitektur och neurodesign (se faktaruta). Exempelvis genom att utforma kontor, skolor, vårdinrättningar och stadscentrum utifrån människors biologiska beteenden, behov och känslor.

– Det kan handla om att vi kanske mår bättre av vissa material, färgskalor, ljus, eller mönster. Eller att balansera alla intryck genom att implementera särskilda element som är effektiva för återhämtning.

Generella insatser av den här typen kan enligt Carina Carlman tas ner till individnivå med så kallad precisionshälsa – en term för en ny, individualiserad inriktning inom hälso- och sjukvård – och miljöer utformade för att stödja ett specifikt behov eller funktion, till exempel kreativitet eller läkning.

–  Tack vare ny kunskap inom neuroarkitektur och neurodesign lär vi på sikt kunna jobba mer riktat med såväl prevention som hälsostödjande variabler inom stadsutveckling. Här kommer digitala verktyg och AI att vara viktiga verktyg.

– Oavsett vilken skala vi börjar med kommer det här att vara en viktig pusselbit för främjad folkhälsa på global nivå.

Mer forskning behövs

Men för att nå dit behövs mer forskning för att få vetenskapliga belägg för att identifiera exakt vad som påverkar oss i byggda och urbana miljöer – och också hur den totala påverkan blir av alla faktorer sammantaget.

Inte minst, poängterar Isabelle Sjövall, behövs det mer forskningsbaserad kunskap om vilka faktorer som kan göra oss mer motståndskraftiga mot stress i urbana miljöer. För det går inte att helt skydda människor från saker som kan orsaka stressreaktioner, men det går att förbättra stadsmiljöerna med så kallade resiliensfaktorer. Och här behöver alla som bygger, anlägger eller inreder miljöer i städer få konkreta data på exakt vad som kan motverka stress och vad som behöver tillföras för att skapa en bättre balans.

Kopplingen till naturen har exempelvis visat sig vara enormt betydelsefull för människans hjärnhälsa, därför är så kallade gröna och blå ytor viktiga i stadsmiljöer. 

– Att jobba med tillgång till områden med vatten och så kallad biofilisk design, med andra ord återskapa känslan av naturen, är ett sätt att ta in vår ursprungliga miljö i städerna. 

Ny teknik ger nya förutsättningar

Nu är forskningen i ett spännande skede, tack vare att tekniken har gått framåt.

Med mobil mätutrustning som scannar hjärnaktivitet är det idag möjligt att mäta människors fysiska och psykiska reaktioner i realtid när de befinner sig i olika stadsmiljöer. Med hjälp av scanners, biomarkörer och MRI – en sorts modern magnetröntgen – kan man få fram jämförbara data, till exempel på hur människor reagerar på olika sorters ljud, ljus, material, färger eller dofter.

Datan från testerna blir ett viktigt verktyg för att ta forskningen till nästa nivå. Målet är att inte stanna vid enstaka forskningsrapporter utan att använda kunskapen i samhället på riktigt – för att göra skillnad i stor skala.

I maj 2024 inleddes ett partnerskap mellan RISE och UCL, just för att utveckla fältet neurodesign och neuroarkitektur, där UCL:s världsledande laboratorier, exempelvis PEARL, utgör en fantastisk testbädd för storskaliga studier med hög precision.

– Om städer byggs med utgångspunkt utifrån den nya forskningen kan samhället spara stora mängder pengar, exempelvis på sjukvårdskostnader. Men kunskapen kan dessutom stärka enskilda företags affärer och höja värdet på byggnader och fastigheter genom att de byggs och inreds med hjälp av neuroarkitektur och neurodesign, säger Carina Carlman.