Helsingborgsmodellen mäter livskvalitet
Helsingborgs stad satsar stort på att erbjuda invånarna hög livskvalitet, men insåg att de inte hade något bra sätt att mäta varken vad livskvalitet var eller om de nådde målet. Nu har mätexperter på RISE tagit fram indikatorer som kan hjälpa både Helsingborg och andra kommuner att se hur livskvaliteten faktiskt utvecklas.
– Vårt hållbarhetsprogram som kommunen antog 2016 säger att vi ska öka invånarnas livskvalitet, det är faktiskt ett av våra huvuduppdrag, säger Helen Wiklund, hållbarhetsstrateg på Helsingborgs stad.
Problemet är bara att även om målet var gott var det tidigare väldigt svårt för kommunen att mäta, både vad livskvalitet är rent objektivt sett, och om de insatser man gjorde verkligen gjorde någon skillnad.
– Vi testade egna metoder för uppföljning genom att kolla på olika typer av indikatorer och försökte säga något om helheten genom att titta på de delarna. Men en del indikatorer, som till exempel brukarbedömning inom LSS-boenden, var väldigt specifika medan andra, som till exempel jämlikhetsindex, var väldigt generella. Och vi insåg att det här inte gav något bra övergripande mätvärde.
Behövde bättre metoder
Kommunen behövde hitta bättre metoder och vände sig först till forskare på Lunds universitet. De tog fram en förstudie där de rekommenderade att Helsingborgs stad skull vända sig till experter på mätteknik. Frågan landade hösten 2020 hos RISE och projektledare Jacob Wisén.
– Vi fick i uppdrag av Helsingborgs stad att ta fram ett analysverktyg för livskvalitet. Vi ägnade det första året åt att undersöka vad livskvalitet egentligen är, baserat på forskning och hur medarbetare inom kommunen uppfattar de olika dimensionerna av livskvalitet, och arbetade fram definitioner av olika dimensioner av livskvalitet, till exempel sociala relationer och trygghet.
Därefter tittade Jacob Wisén och hans kollegor på hur väl olika indikatorer faktiskt mäter de här begreppen.
– De flesta initiativ för att mäta olika dimensioner av livskvalitet med flera indikatorer slänger samman indikatorer som till synes verkar passa till hur begreppet beskrivs.
Det är dock inte alltid säkert att dessa indikatorer mäter samma fenomen, och det är då svårt att uttala sig om hur träffsäkert mätverktyget är.
– I det här projektet utforskas en metod som ökar kvalitén på mätningarna genom att indikatorer sorteras baserat på hur väl de faktiskt mäter samma underliggande fenomen, till exempel hälsa eller sociala relationer.
Jag är jätteglad att vi har kunnat ta fram den här modellen. Den underlättar väldigt mycket, samtidigt som den är ett bra dialogverktyg
Helsingborgsmodellen
Verktyget som har blivit resultatet av de senaste två årens arbete kallas för Helsingborgsmodellen.
- Jag vill vara tydlig med att det här verktyget inte direkt svarar på några frågor om varför vi ser en viss utveckling, men det kan skapa en gemensam nulägesbild över en stad eller kommuns förutsättningar för livskvalitet. Då kan politiker och tjänstemän se vilka områden kommunen lyckas bättre med och var det går sämre, och sen göra djupare analyser på de områdena, säger Jacob Wisén
Under hösten 2022 har Helsingborgsmodellen också testats av ytterligare kommuner.
– Vi vet att vi inte är ensamma om att vilja mäta vårt arbete med hållbar utveckling, och vi vet också att i princip alla kommuner är frustrerade över att de inte har tillräckliga metoder för att mäta och följa upp. Därför vill vi sprida vår modell, så att den kommer till nytta för fler, och min dröm är att det blir ett nationellt etablerat mätverktyg för kommuner, säger Helen Wiklund.
Tanken är att kommunerna med hjälp av Helsingborgsmodellen ska kunna svara på frågan om de faktiskt skapar mervärden, eller om de bara tror att de gör det.
– Jag är jätteglad att vi har kunnat ta fram den här modellen. Den underlättar väldigt mycket, samtidigt som den är ett bra dialogverktyg, säger Helen Wiklund.
– Men vi hade aldrig klarat att ta fram den utan RISE. De är så sjukt kompetenta, både när det gäller kunskap om mätning och om kvalitetssäkring. Det är en gedigen analys bakom det här verktyget, och den expertkunskapen hade vi definitivt inte kunnat få fram internt.