Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Fyra misstag varumärkesägare ofta gör med biobaserade förpackningsbarriärer

Är biobaserade förpackningsbarriärer alltid bättre för miljön? Frågan är inte helt enkel. Här är fyra minor som hållbarhetsmedvetna varumärkesägare behöver se upp med.

Förpackningsbarriärerna har i uppgift att skydda sitt innehålls hållbarhet, kvalitet och egenskaper – oavsett om det rör sig om knaprigheten på kakorna, mörheten på köttet eller krämigheten i yoghurten. Inte heller får olja, köttsaft, vatten eller annat sippra ut på hyllor eller i kylskåp. Men de bör även ges i uppgift att minska klimatavtrycket i ännu större utsträckning än idag, menar Jon Haag, affärs- och innovationsområdeschef för materialomställning på RISE.

– Oavsett materialsystem är det tydliga behovet att bli mer cirkulära. Det kräver att vi använder förnybar råvara, fasar ut fossila och ändliga råvaror samt markant ökar återvinningsgraden så att materialet kan bli material igen, och igen, och igen.

För att ta hållbarhetsarbetet med barriärerna till nästa nivå är det värdefullt att vara medveten om de miljömisstag som är lätta att göra.

Misstag 1: Välja fossilfria barriärer till vilket pris som helst

Ett exempel är när fossilbaserad plast ersätts med biobaserad plast av samma sort utan hänsyn till hur den framställs.

– Polyetenplast som görs från t ex sockerrör istället för från olja kan i vissa fall kräva mer energi vid tillverkningen, och sker den i länder som Kina eller Brasilien med stor andel olja, kol och gas i energiproduktion, är det oklart om det verkligen blir en nettovinst för klimatet, säger Jon Haag.

Även vad som händer med den biobaserade barriären när konsumenten har brutit upp och använt förpackningen är av betydelse.

– Här måste varumärkesägare bestämma sig: Är det enda viktiga att bli fossilfri? Eller är det viktigare att förpackningen lätt kan återvinnas? Tar man fram en pappersmugg med grön PE har den visserligen blivit hundra procent biobaserad, men den har inte förbättrat återvinningen någonting. Återvinningen är central.

Vilket leder fram till nästa misstag …

Misstag 2: Välja biobaserade barriärer av typer som inte funkar i återvinningen

– Papper laminerat med ”grön polyetenplast”, tillverkat från växter som sockerrör, är fortsatt samma plast och är inte fullt kompatibel med dagens pappersåtervinning. Denna plast sorteras ut tillsammans med en andel pappersfiber och går till förbränning.
För av plast i Europa blir bara 16 procent material igen, att jämföra med att 70 procent av alla pappersbaserade förpackningar blir material på nytt.

– Om ett företag kan byta från plast till papper femdubblas den sanna återvinningsgraden, men du är beroende av inte försämra barriäregenskaperna. Om man fick alla att använda bara en plastsort, exempelvis vit eller transparent polypropen, kan vi få den att fungera till väldigt många förpackningar och hitta en effektiv återvinning. Men dit är det långt kvar.
Ofta försvårar tillverkarna för återvinning genom att ge plasten färger som är svåra att sortera på återvinningen eller har lågt andrahandsvärde och därför ofta bränns upp, exempelvis svart eller mörkgrön. Vit eller transparent plast kan återanvändas i mycket högre grad.

Även ”reversed print” ställer till det i återvinningen. Exempelvis görs vissa godispåsar i tre skikt plast, och trycket görs på ett skikt inne i förpackningen för att skydda trycket. Detta gör tryckfärgen svårare att få bort i en återvinningsprocess utan att bryta ner plasten kemiskt, vilket kostar mer energi.

2000-talet har varit en tävling i att vara ”miljövänlig”

Misstag 3: Sätta överdrivna barriärkrav

– Behöver 12 st kakor verkligen 12-24 månaders hållbarhet? Om vi sänkte kraven gradvis på många livsmedel skulle vi kunna nyttja mindre komplexa förpackningar, och därmed ha snabbare tillväxt av biobaserade barriärer och öka återvinningen samtidigt.
Butikskedjor som ICA, Walmart och Tesco har eftersökt allt längre ”shelf life”, alltså hur länge en vara ska hålla i deras lager och på butikshyllan.

– Detta har under många år lett till överdrivna krav på barriärer, vilket vi nu måste ifrågasätta för att snabbare komma till cirkulära modeller och effektivare återvinning. Sex kakor i en förseglad papperslösning kanske duger om de äts upp inom 1-2 månader?

Misstag 4: Vara otydlig i kommunikationen

– 2000-talet har varit en tävling i att vara ”miljövänlig”. Här har företag använt så kallade ”claims”, påståenden tryckta på sina förpackningar för att vinna konsumentens gillande, konstaterar Jon Haag.

”Återvinningsbar” är ett sådant påstående. ”100% biobaserad” ett annat.

– Är företaget verkligen säker på att förpackningen återvinns som material? I vilka länder är det ens möjligt? Och vad innebär det biobaserade i form av klimatpåverkan och energiförbrukning? Ibland går budskapet inte fram till konsumenten att produkten kan återvinnas.

– Tillverkare har jobbat hårt med att göra smöraskar med så lite plast som möjligt, så att de ska kunna gå i kartongåtervinningen.  Men konsumenter förstår inte alltid att den kan återvinnas. Då spelar det nästan ingen roll om man använder en biobarriär i förpackningen. Informationen kan finnas på förpackningen, men långtifrån så tydligt att alla ser den. Det måste bli enkelt för konsumenter att göra rätt, för allt fler vill göra rätt och bidra till en hållbar framtid. Att då trycka en plastförpackning så att den ser ut som papper hjälper inte alls.

"Samarbete mot dessa mål kommer vara avgörande"

Den röda tråden är att varumärken behöver bli tydligare hela vägen med sitt hållbarhetsarbete kring förpackningar.

– Bli fossilfri, maximera återvinningsgraden i många länder, förenkla förpackningar och kommunikationen kring dem – troligen är det allt på en gång som krävs, samt att många företag väljer liknande lösningar, säger Jon Haag. Att samarbeta mot dessa mål kommer vara avgörande och där kan vi inom RISE hjälpa till. Vi har många testbäddar och pilotanläggningar redo att testa nya förpackningslösningar i, vi kan livsmedel och vi jobbar med alla material. Vi är gärna en oberoende aktör som kan jobba med 10 eller 100 företag samtidigt för att snabbare hitta morgondagens cirkulära förpackningssystem.

Publicerad: 2020-11-13
Paul Krochak

Kontaktperson

Paul Krochak

Forskning och Affärsutvecklare

Läs mer om Paul

Kontakta Paul

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.