Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Från balett ­till jordbruk

Det var länge sedan digital teknik var något förbehållet tekniska högskolor och ingenjörer. I dag använder vi oss alla av IoT, AI och annan ny teknik dagligen, förmodligen utan att tänka närmare på det. Digital teknik har i dag en plats inom alla samhällsområden – från balett till jordbruk. Men vilka möjligheter och utmaningar innebär det för oss i framtiden? (Foto: Håkan Larsson)

I slutet av förra året auktionerades för första gången ett AI-genererat konstverk ut, på Christie´s i New York. AI-systemet hade matats med 15 000 porträtt målade från 1300-talet fram till i dag, vilket resulterade i ett porträtt av en ung man, som väckte oväntat stor uppståndelse. Strax under fyra miljoner kronor klubbades verket för.

På Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm spelade i höstas balettklassikern Våroffer, men med en ytterst ovanlig person i en av huvudrollerna: en industrirobot. Koreografen Fredrik ”Benke” Rydman berättade i samband med premiären att han ville utforska hur vi förhåller oss till att robotar är på väg in i våra liv, i en tid då vi ser på ny teknik både som ett hot och en möjlighet.

Och visst är digital teknik på väg att bli en del av våra liv, på alla plan. Hur förhåller vi oss egentligen till ny teknik, och hur kommer våra liv och samhällen att påverkas?

– Ska man vara helt ärlig så vet man inte riktigt. Bevisligen tvingas vi hantera och interagera med mer och mer teknik, men vi har antagligen inte sett den fulla vidden av vad det innebär ännu, säger Lisa Ossman, som är gruppchef för solenergi och Människa teknik på RISE, en grupp som tittar på hur människor påverkar och påverkas av teknik. Intresset för hur människor interagerar med tekniken och tvärtom har växt, och likaså behovet av kunskap på området.


Testbädd digitaliserat jordbruk
Drönare kan användas för att övervaka och optimera skörden i jordbruket.

Teknik på oväntade ställen

På det yrkesmässiga planet har den digitala tekniken redan gjort stor skillnad inom flera branscher, och både lett till att arbetet underlättat vissa yrken, och omformat andra. Jordbruket är ett område som alla kanske inte kopplar samman med den senaste tekniken, men där ny teknologi ofta används för att underlätta och effektivisera.

– Vi ser ganska mycket utveckling på det området. Det kan utifrån se ut som om traktorerna harvar på som vanligt, men så är det inte. Man använder exempelvis drönare för att kartlägga och optimera skörden, säger Peter Ljungstrand, forskare inom interaktionsdesign på RISE.

Även mediabranschen är ett område som sett stora förändringar. Att företagen testar ny teknik som betalväggar vet nog de flesta, men att det kan vara en robot som har skrivit matchreferatet du läser, är kanske färre medvetna om.

– Det finns ett antal kommersiella tjänster som erbjuder robotjournalistik, det vill säga AI-system som skriver artiklar. Kanske inte fördjupande, analytiska texter, men exempelvis idrottsreferat och andra saker som är hyfsat standardiserade, säger Peter Ljungstrand.

Områden där det i dag kan vara dyrt att ta hjälp av en yrkeskunnig person, som exempelvis jurister, kan även de förändras när robotar kan ta sig an standardiserade uppdrag.

– Istället för att en människa ska läsa igenom tusentals sidor text, så bör kanske ett datorprogram göra det, som har möjlighet att processa och indexera långt mycket mer data än en människa kan. Sedan kommer inte yrket eller rollen jurist att försvinna, men delar av den kommer att förändras. Man kommer att arbeta ihop med AI-system, där man använder systemen där de är bäst, och mänskliga experter där de är bäst, säger Peter Ljungstrand.


Djur och människor med digitala hjälpmedel
Foto: Emilia Bergmark-Jiménez

Tar robotarna våra jobb?

Det är ofta i samband med just arbete som många upplever ny teknik som ett hot – trots att det kanske inte är där man borde vara mest vaksam på effekterna av tekniken.

– Det diskuteras att robotar kommer att ta våra jobb, man hör den typen av retorik men det ser jag som mindre troligt. Det som verkligen kan ske är en underminering av möjligheten att ha ett privatliv, att allt du gör loggas och sammankopplas. Det är inte tekniken i sig som är hotet, utan vad man kan göra med hjälp av tekniken, säger Peter Ljungstrand.

Snarare än att ta våra jobb, kan det vara så att ny teknik istället omformar hur vi arbetar. 

– Digitaliseringen i stort medför att man raderar ut en del traditionella hierarkier, och möjliggör för fler aktörer att ha en röst. Tidigare krävdes kapital i ryggen för att komma in på en marknad, för att bygga en fabrik exempelvis. I dag kräver många digitala tjänster bara att du har en laptop och uppkoppling. Du behöver inte heller en stor marknadsföringsbudget, utan är din idé bra nog så sprids den automatiskt på sociala medier, säger Peter Ljungstrand, som tror att uppdelningen mellan arbete och fritid gradvis kommer att bli mer flytande.

– Vi stämplar inte längre in på fabriken och stämplar ut åtta timmar senare. Det blir mer och mer flytande var, när och hur vi arbetar. Redan idag är vi alltid tillgängliga på mobilen, och svarar på mail och så vidare.

Men något helt nytt är detta sättet att arbeta inte nödvändigtvis, snarare ligger det närmare det samhället vi levde i före den industriella revolutionen.

– I det förindustriella samhället existerade inte distinktionen mellan arbete och fritid. Du levde och arbetade på din gård, det var ingen tydlig uppdelning mellan när du var i tjänst och när du var ledig.

Viktigt med att användaren är med

Man pratar ofta om smart teknik, men om man inte lyckas bygga in användarvänlighet, kan resultatet bli det rakt motsatta. Fler och fler företag får upp ögonen för att deras teknik ska vara intuitiv och lättanvänd, snarare än kräva långa bruksanvisningar och förkunskaper.

– Vi måste få en mer människoanpassad teknik. Man ska inte behöva vara så intresserad av teknik för att kunna använda sig av den. Jag tycker inte att människor ska behöva anpassa sig så mycket, utan man ska utforma all teknik och alla system så att de fungerar ändå. Vi går ändå mot ett större teknikkunnande, säger Lisa Ossman, som menar att förr förstod de flesta exempelvis sina hus och hur de fungerade, i dag innehåller all utrustning så mycket teknik att går det sönder kan man inte hantera det själv. Det samma gäller på samhällsnivå, vi är i dag i stor utsträckning beroende av att tekniken fungerar.

– När allt sköts tekniskt så blir vi sårbara i en kris, till exempel vid ett större strömavbrott. Å andra sidan är det åt detta håll hela samhället går, och vi kommer inte att gå bakåt, men vi behöver en lite större medvetenhet kring dessa frågor, säger Lisa Ossman och tillägger att ny energiteknik i sig även kan vara en lösning på det problemet, då man kan ha viss egen elförsörjning i form av solceller eller batterilager.

Ny teknik kräver nya kunskaper

Även om generationen som växer upp nu har mycket av den nya tekniken med sig från dag ett, och man har länge talat om en klyfta mellan yngre och äldre när det gäller förståelse för ny teknik. Men att man är duktig på att använda sig av digital teknik, betyder inte att man har kapacitet att vara med och skapa den, menar Peter Ljungstrand.

– Även om den yngre generationen behärskar alla möjliga appar och tjänster, så ger dagens utbildningsystem ingen större förmåga att förstå hur de fungerar under ytan. De vet hur man använder Snapchat, men inte hur man bygger en ny konkurrent till Snapchat. Vi har basämnen i skolan som språk och matte, för att vi anser att det måste alla kunna för att klara sig i samhället, men vi närmar oss ett samhälle där vi måste ha tillräckliga digitala kunskaper för att inte bli offer, men också för att kunna se möjligheter och skapa nya saker som är ännu bättre.


Profile image

Peter Ljungstrand

Studio Director and Senior Researcher

+46 10 228 42 39
peter.ljungstrand@ri.se

Läs mer om Peter