Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Framtidens cirkulära upphandlingar ska förändra våra köpmönster

2020 genomfördes offentliga upphandlingar till ett värde av närmare 900 miljarder kronor. Kan upphandlingar vara ett snabbspår till att ställa om mot en cirkulär ekonomi, och vad tycker utförarna? Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD för Adda, menar att det kommer att bli viktigare att fråga sig varför vi köper in, inte bara vad.

Eva-Lotta Löwstedt Lundell
Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD Adda

– Arbetet med hållbarhet och cirkularitet gör att vi kommer kunna få en helt annan och efterlängtad kontroll över vad vi i offentlig sektor köper, från vem och hur det påverkar miljö och människor. Kraven på alla som direkt eller indirekt levererar till offentlig sektor kommer öka. Den offentliga sektorns aktörer kommer göra riskanalyser, öka kontrollen av underleverantörer, kräva en helt annan koll än idag på hela leveranskedjan. Bara de krav vi ställer utifrån Global Compact-principerna innebär att leverantörer måste ha koll på hela sin underleverantörskedja för att visa att man lever upp till de ställda kraven. Med ny teknik, till exempel blockkedjetekniken, kan dessutom kontrollen ofta ske enkelt och kostnadseffektivt.

Det förklarar Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Hon har länge varit aktiv i debatten om offentlig upphandling, skrivit en bok i ämnet och är nu VD för Adda, ett bolag inom Sveriges Kommuner och Regioner SKR som stödjer offentlig sektor med bland annat upphandling och ramavtal.

900 miljarder kronor

Den offentliga upphandlingen står för 18 procent av Sveriges BNP, smått ofattbara 900 miljarder kronor om året. Det betyder också att upphandlingen har stor betydelse för Sveriges klimatpåverkan. 2019 motsvarade de offentliga inköpen 24 miljoner ton koldioxid, enligt Upphandlingsmyndighetens uppskattning. Det är en fjärdedel av klimatpåverkan från hela den svenska konsumtionen.

– Det betyder ju att här finns en stor del av lösningen, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Med nya krav på hållbarhet i offentlig upphandling kan det förändras. Men det är inte kraven i sig som förändrar verkligheten. De kan sätta strålkastarljuset på frågorna, men om det bara leder till att vi fortsätter köpa samma produkter efter nya kravspecifikationer så har inte mycket hänt.

Det är här det cirkulära tänkandet kommer in, förklarar Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Det handlar inte bara om vad vi köper, utan också varför. Vi behöver tänka på om vi använder våra saker rätt, får del av de tjänster vi betalar för, kan säkerställa att produkterna lever upp till de krav vi ställt, och – framförallt – förändrar våra köpmönster.

Från "hur" till "om"

Hon tar exemplet med möbelupphandlingar. Kanske är inte frågan hur nästa upphandling ska göras, utan om den ska göras överhuvudtaget. Finns kanske redan möblerna i organisationen? Går det att istället upphandla en tjänst som gör att möblerna cirkulerar på ett bättre sätt? Eller kan man rent av designa de offentliga lokalerna på ett sätt som gör att behovet av nya möbler minskar?

– Det handlar om att förstå värdekedjorna ur flera led. Hur vill vi resurssätta vår verksamhet på ett klimatsmart sätt? Hur minskar vi det totala resursuttaget från miljön? Vi har ofta varit ganska duktiga på att spänna bågen och ställa höga krav. Men nu handlar det om att få en helt annan överblick över vad vi alls konsumerar, och förstås se till att leverantörerna lever upp till kraven vi ställt.

Även en liten kommun med en halv upphandlartjänst ska kunna ställa rätt krav, få data för att kontrollera kraven och ha koll på sina upphandlingar

Beroende av näringslivet

Eva-Lotta Löwstedt Lundell understryker vilken stor betydelse näringslivet har för att offentlig sektor ska kunna utföra sitt välfärdsuppdrag. Varje välfärdstjänst bygger på ett samband med företag som levererar produkter som uppdraget är beroende av.

– Vi har inte riktigt ritat kartan så vi förstått vilka leveranser som är helt avgörande för att vi ska klara vårt uppdrag. Om pandemin lärt oss något så är det att vi inte tillräckligt analyserat risker och beroenden. Det har vi fortfarande inte, och det behöver ändras! Det kräver att vi samarbetar med varandra. Alla kan inte ligga längst fram i allt, men genom oss och RISE och andra samarbeten kan offentlig sektor ta draghjälp av varandra. Även en liten kommun med en halv upphandlartjänst ska kunna ställa rätt krav, få data för att kontrollera kraven och ha koll på sina upphandlingar. Men det kräver såklart samarbete.

En upphandlande organisation behöver kunna marknaden som den ska upphandla i, understryker Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

– Det går inte bara att säga att produkter ska återbrukas, om de till exempel inte lever upp till de funktions- och kvalitetskrav vi har i våra verksamheter. Kraven måste vara möjliga för marknaden att leva upp till, och de ska gå att skala upp så vi får långsiktigt fungerande affärsmodeller. Samtidigt måste vi använda upphandlingen för att driva på marknadens förändring. Många behöver ändra sin resursanvändning och sina affärsmodeller. En del kommer klara den här transformationen snabbt, andra kommer inte klara den alls. De som inte kan svara mot behoven och kraven kommer få ge plats åt nya aktörer.

Publicerad: 2022-01-12
Emanuela Vanacore

Kontaktperson

Emanuela Vanacore

Researcher

Läs mer om Emanuela

Kontakta Emanuela
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.