Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Förebyggande samverkan för lyckat utfall i Norrköping

Förebyggande insatser inom välfärdssektorn kan vara lönsamma, både för samhället och för individen. En modell som kan hjälpa kommuner att införa mer effektiva och innovativa lösningar är sociala utfallskontrakt. RISE har sammanställt lärdomar från Sveriges första försök med ett socialt utfallskontrakt i Norrköpings kommun.

Samhället satsar stora resurser på akuta och reaktiva åtgärder inom välfärdssektorn. Samtidigt är det väl känt att förebyggande och tidiga insatser – om de är rätt utformade – är lönsamma, såväl för den enskilda individen som för de offentliga finanserna. Ändå är de preventiva satsningarna än så länge blygsamma.

Social & Health Impact Center, SHIC, på RISE är ett kunskapscenter som hjälper den offentligfinansierade välfärdssektorn att ställa om mot mer effektiva och preventiva lösningar. En modell som används i det arbetet är sociala utfallskontrakt.

Via ett socialt utfallskontrakt binder sig den utfallsansvarige, exempelvis en kommun, gentemot utförare, andra offentliga aktörer eller investerare att ingå i ekonomisk riskdelning och betala för sociala och ekonomiska utfall. I upplägget ingår också en överenskommelse om att leverera specifika insatser och att sträva efter definierade mål för den grupp som är i fokus för insatsen. Utförandet kan ske av offentlig sektor, civilsamhället eller privata aktörer. Om det finns privata investerare med så får de rörlig ersättning baserat på uppnådda utfall. 

Norrköpings kommun först ut i Sverige

Det första svenska försöket med socialt utfallskontrakt har skett i Norrköping där kommunen såg att dess konventionella metoder inte räckte till för att hjälpa barn och ungdomar som hade institutionsplacerats på HVB-hem och SiS-boenden. Med tidiga insatser ville man undvika senare kostnader, både ekonomiska och mänskliga.

– Frågan restes om ett annorlunda sätt att arbeta skulle kunna ge ett bättre utfall. Inspirerade av bland annat Storbritanniens social impact bonds bestämde man sig för att satsa på ett socialt utfallskontrakt, berättar Tomas Bokström, projektledare på RISE, som har följt Norrköpingsprojektet ända sedan start.

En investerare var villig att gå in med medel och en avsiktsförklaring arbetades fram. 2016 lanserades utfallskontraktet och 60 barn och ungdomar ingick i satsningen. Resultatet blev positivt, både för ungdomarna och för kommunen. Generellt sett förbättrades barnens och ungdomarnas skolresultat och välmående och mätt över tre år minskade kommunens kostnader jämfört med en referensgrupp från 2013.

– Men det handlade om svårtolkade data med stor variation i utfall. Vi såg att för att kunna utvärdera de fulla effekterna av insatsen krävdes en längre uppföljningsperiod. Två år var för kort period för att kunna utvärdera de ekonomiska effekterna. Man bör vara medveten om att ett utfallskontrakt är svårt både att mäta och följa upp samt att det är svårt att i förväg avgöra vilken tidshorisont som är lämplig, säger Petter Skill, ekonomidirektör i Norrköpings kommun.

– Sedan har vi svårigheten att mäta de mjuka värdena. Vad ska vi mäta, hur ska det mätas, när ska vi sluta mäta?, tillägger han.

Man kan inte överlämna sådana här satsningar till varje enskild kommun

Noga utvalt område

Andra lärdomar som Norrköpings kommun dragit är dels att man måste vara mycket noga med vilket område man väljer för ett socialt utfallskontrakt, detta eftersom man helt enkelt inte har resurser för att vara lika rigorösa i mätning och uppföljning för all verksamhet, dels att man bör vara helt klar över vad man förväntar sig innan man går in i projektet.

– En positiv sak är att ett projekt av det här slaget gör att det blir större fokus på en specifik fråga. Inom kommunen har vi fortsatt att tillämpa en del av det arbetssätt som var en del av utfallskontraktet, säger Petter Skill.

Han understryker att ett socialt utfallskontrakt tar mycket tid och resurser i anspråk. Därför vore det bättre om flera kommuner går samman i större satsningar samt att man får hjälp utifrån med uppföljningsarbetet.

– Allra bäst vore ett stort nationellt projekt. Man kan inte överlämna sådana här satsningar till varje enskild kommun, säger Petter Skill.

Nu har vi kunskap om metoder och verktyg vi kan ställa till förfogande

Positiva resultat

Ing-Marie Wieselgren är projektchef och nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Hon var involverad i projektet i Norrköping, framför allt i arbetet med metodutveckling, och ser positivt på resultatet.

– Fokus för mig var att projektet skulle innebära förbättringar för barnen och ungdomarna, och det gjorde det. Hos en stor andel av barnen kunde vi se förbättrade skolresultat och att de mådde bättre, säger hon.

– Det är viktigt att ta med sig att man faktiskt kan åstadkomma förändring för de här barnen och att det även går att mäta även mjuka värden. Samt att det dessutom gick att räkna hem det hela ekonomiskt.

Hela samhället har ett intresse i att barn och unga har ett psykiskt välmående, understryker Ing-Marie Wieselgren. Minskad kriminalitet, minskat behov av psykiska vårdinsatser och ökad grad av sysselsättning innebär en vinst för samhället.

Gemensam satsning nästa steg

Som ett nästa steg skulle Ing-Marie Wieselgren vilja verifiera resultaten från Norrköping med ett nytt utfallskontrakt omfattande flera kommuner i en gemensam satsning. Framför allt skulle man då koncentrera sig på de yngre åldersgrupperna och på de barn och ungdomar som placeras för första gången - de har inte hunnit bli ”myndighetströtta” eller redan hamnat i kriminalitet eller andra allvarliga problem.

– Jag tror att frågan om de placerade barnen kommer att hamna mer i fokus när coronapandemin är över. I vårt utvecklade samhälle ska det inte behöva gå dåligt för de barn för vilka samhället tagit över föräldraansvaret. Nu har vi kunskap om metoder och verktyg vi kan ställa till förfogande, säger hon.

– Eftersom uppföljningen är oerhört viktig skulle jag också vilja se enklare och mer standardiserade metoder att följa upp den här typen av insatser, även efter det att ett projekt avslutats. Här har RISE en viktig uppgift tack vare den höga kompetensen när det gäller mätmetoder, säger Ing-Marie Wieselgren.

Ett utfallskontrakt är ett lärande där alla deltar på lika villkor

Bygger nationell kompetens

En erfarenhet från Norrköping var att det är mycket svårt för en kommun att driva ett socialt utfallskontrakt på egen hand. Därför bygger RISE genom SHIC upp en nationell kompetens där tanken är att RISE ska fungera som en oberoende aktör som kan agera professionellt och dels stötta hela processen, dels utföra kompetent effektmätning.

– Vi ser också ett behov av att inspirera staten till att bidra med utfallsfinansiering. Om en satsning liknande den i Norrköping kan bidra till minskad kriminalitet och lägre socialförsäkringskostnader är det positivt för hela samhället, säger Tomas Bokström.

Han understryker att ett socialt utfallskontrakt inte är någon konsultprodukt och inte innebär en privatisering av välfärden.

– Ett utfallskontrakt är ett lärande där alla deltar på lika villkor och finansieringen innebär en riskdelningsmodell där den utfallsansvarige, exempelvis en kommun, måste budgetera för de insatser som ska göras inom ramen för kontraktet, säger Tomas Bokström.

Publicerad: 2021-05-03
Tomas Bokström

Kontaktperson

Tomas Bokström

Projektledare

Läs mer om Tomas

Kontakta Tomas
CAPTCHA This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.