Förändring och livslängd i fokus vid design av cirkulära produkter

Som forskare inom cirkulär ekonomi har han tillsammans med kollegor på RISE utarbetat en verktygslåda för att få in den här framtidsberedskapen tidigt i designprocessen. Tänket kretsar kring modularitet och om att identifiera vad som händer produkten under dess livstid, i korthet:

• Dela upp produktarkitekturen i olika lager. Sammankopplade men ändå utbytbara moduler och produktionssätt där nya och gamla delar passar ihop
• Definiera modulernas livslängd. Vad kan komma att bytas ut, hur kan ny teknik stoppas in under användningens gång?
• Utveckla nya tjänster. Hur kan produkten uppdateras med nya tjänster och vara fortsatt användbar?
• Hitta en möjlig kedja av kunder redan i designfasen. Finns det en eftermarknad för produkten eller dess komponenter som kan fånga produktvärden över tid?

För att utforma en cirkulär produkt på det här viset måste design vara tätt ihoplänkad med affärsutveckling, säger Thomas Nyström.

– I de allra flesta fall är det affärsmodellen som dominerar utformningen av produkten, i sånt som materialval, seriestorlekar eller livslängd.

– Många tänker i första hand på materiell återvinning när det gäller cirkularitet. Men det som vi på RISE ser störst potential med när det gäller att minska klimat- och miljöpåverkan är att förlänga livslängden på produkter med stor “produktionsbörda” och som är energi- och resurseffektiva. Det handlar om att använda och dela en produkt i flera år i stället för att behöva tillverka och sälja fler.

Europas äldsta fordonsflotta

Ett tydligt exempel med stor potential är den svenska fordonsflottan, en av Europas äldsta.

– En produktgrupp som inte ska ingå i cirkulära system är förbränningsdrivna bilar. Vi i Sverige ska halvera CO2-utsläppen per kilometer, och så länge vi inte kan göra bränslen på redan utsläppt koldioxid så gäller det att få ut fler elfordon som vi dessutom måste dela mer.

Thomas Nyström understryker att dagens linjära affärs- och designlogik i bilindustrin därmed måste bli mer cirkulär. Några viktiga inslag:

• Bygg elfordon mer modulärt för att underlätta byte av batteri och komponenter.
• Öka livslängden till vad som är standard för dagens tunga fordon.
• Paketera erbjudandet som tjänst för att både möta människors behov och öka nyttjandegraden för varje enskilt fordon.

– Bilindustrin behöver öka på takten.

Kontroll på produktflöden

Förutom den lätta och tunga fordonsindustrin har möbler, hissar, truckar och kläder varit några av produktgrupperna som agerat cirkulära case i olika RISE-projekt. En viktig del utgörs av att få kontroll på sina produktflöden för att få tillbaka värdet i materialen genom ytterligare användning av till exempel mobiler eller bilar. I dagens linjära affär fångas normalt bara en bråkdel av värdena in i ofta ineffektiva återvinningsprocesser.

Affärsmodellerna kräver innovation

Ett annat fokus i RISE projekt ligger på att koppla ihop olika värdekedjor, och att hitta nya aktörer som kan hjälpa befintliga tillverkare att nå ut med cirkulära erbjudanden på marknaden.

– Det vi ser inom industrin är att man fokuserar väldigt mycket på tekniska innovationer. Det är snarare innovation av affärsmodellerna som behöver uppgraderas.

– Vi har ju de teknologier som vi behöver för en omställning av världen men det är någonting som hindrar genomslaget. Vi har tillräckligt med kunskap och förutsättningar för att använda material mer effektivt och minska vår resurspåverkan med 90 procent.

Förändring tar tid

Thomas Nyström nämner de etablerade bolagen i fordonsindustrin som haft 100 år på sig att få sina affärsmodeller på plats. Att snabbt förändra en sådan struktur är tveklöst svårt.

– En sådan etablerad affärsmodell kan till och med vara svår att identifiera. Den styr ibland som en osynlig hand i verksamheten.