Energieffektivisering av fastigheter – lönsamt på både kort och lång sikt

Den bästa kilowattimmen är den som inte används. Bra för miljö och klimat, bra för den som behöver energin bättre.

–Det är första steget. Ett steg som vi många gånger glömmer, att inte använda mer resurser än nödvändigt för att nå målen för verksamheten, säger Sofia Stensson.

Ett annat steg handlar om att mäta. Och att följa upp sin energianvändning på ett strukturerat sätt för att kunna överblicka och förstå vad som ingår i de olika undermätarna i en byggnad.

– Då blir det enklare för fastighetsägare att jobba systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder.

– Sedan finns många snabba åtgärder som går att göra med låg investering, säger hon och listar några områden med stor potential:

• injustering av ventilation och värme
• värmeåtervinning
• behovsstyrd ventilation
• byta ut ineffektiva fläktar och pumpar
• kontroll att lokalen inte kyls och värms samtidigt

Incitament för energieffektivisering har saknats

Bygg- och fastighetssektorn står för nära 40 procent av energianvändningen i Sverige och 20 procent av växthusgasutsläppen. Iögonfallande såklart, men incitamenten för bättre hushållning har de facto inte varit tillräckliga för fastighetsbranschen.

– Historiskt har energiförsörjning utgjort en förhållandevis låg kostnad för till exempel butiker, och därmed inte prioriterats, säger Sofia Stensson. Men dagens situation med effektbrist och flaskhalsar i transmissions- och distributionsnäten – och ryskt energikrig därtill – gör att du i högre utsträckning prissätts efter tidpunkten när du har din toppeffekt.

– Överföringen av energi är allt mer en begränsning som allt mer kommer att prissättas därefter. Det är vi inte så vana vid, säger Sofia Stensson.

Fungerar som ett slags batteri

Hon säger att fastighetsägare skulle kunna utnyttja tillgången på effekt och därmed elprisets variationer under dygnet till sin fördel.

– Det finns en termisk tröghet i fastigheter. Om man stänger av värmen, beroende på byggnadsmaterial och fastighet, så tar det ett tag innan det blir kallt. På så sätt kan man se fastigheter som ett batteri som kan laddas när elpriset är lägre och stängas av när det är högre.

Sådana här flexibilitetstjänster ska hjälpa till att kapa effekttoppar och bidra till en jämnare användning av energi.

Insatser innan första spadtaget

För att på allvar energieffektivisera bygg- och fastighetsbranschen behövs långsiktiga insatser, gärna redan innan första spadtaget. Den komplexa organisationen i byggfasen med många inblandade entreprenörer och underleverantörer gör det svårt att få med bärande tankar och principer genom hela byggprocessen.

– Vid nyproduktion ska du se till att göra en samordnad provning av de tekniska systemen, säger Sofia Stensson, medveten om att installationerna för värme, kyla, ventilation, tappvarmvatten etc alltid kommer på upploppsrakan.

– Det vill säga precis när det ska gå undan. Ofta gör man inte en samordnad testning av delsystemen och säkerhetsställer att fastigheten går som den ska i driften.

Inlåsning hämmar innovation

En annan problempuck gäller själva styrningen av installationerna. En orsak till att fastighetsägare inte lyckas analysera och trimma sina anläggningar är att de sitter med slutna system – användargränssnitt som inte tillåter mer avancerade optimeringar utan hjälp av leverantören.

– Det är en sådan inlåsning som hämmar innovation och möjligheten att själv göra åtgärder.

I ett pågående RISE-projekt med ett 20-tal projektpartner är ett mål att motverka de låsta systemen från olika produktägare och istället öppna upp plattformar, api:er och datamodeller. Syftet är att kunna utveckla bättre tjänster kopplade till automation av fastigheterna.

– Till exempel, om man har en standard för namngivning på sensorer så blir det enklare att bygga verktyg som hjälper fastighetsägaren att hitta driftfel. Det blir lättare att använda datadrivna tjänster som behovsstyrd ventilation utifrån hur fastigheten används.

Sofia Stensson säger att projektet pågår och inte är någon quick fix. Men kanske finns enhetliga standarder och smarta datadrivna tjänster på plats inom tio år?