Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Dubbelt utfall av förebyggande hälsoarbete

Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård har ökat rejält under 2000-talet. Ett sätt för att vända utvecklingen inom offentlig sektor är att jobba med preventiv hälsa. I Botkyrka och Örnsköldsvik satsar man 40 miljoner kronor i sociala utfallsprojekt som ska minska korttidsfrånvaron.

Kostnaderna för hälso- och sjukvård i Sverige ökade med cirka 140 procent mellan 2001 och 2016. Med en åldrande befolkning som lever allt längre och kraftiga ökningar av livsstilssjukdomar som diabetes 2 krävs det ett stort förebyggande arbete för att klara av framtidens sjukvård.

Ett steg i rätt riktning är att minska sjukfrånvaron som i enbart kommunsektorn motsvarar 50 000 heltidsarbeten per år. De sociala utfallprojekten i Botkyrka och Örnsköldsvik fokuserar på insatser för att minska korttidssjukfrånvaron.

– Korta sjukskrivningar är väldig kostsamma. För oss handlar det om 70 miljoner om året, säger Ingrid Wibom, HR-direktör i Botkyrka.

För alla som haft sjukfrånvaro fyra gånger eller mer under 12 månader kommer ett så kallat omtankessamtal att hållas. Där kommer medarbetare och chef överens om eventuella åtgärder eller arbetsanpassningar i syfte att förebygga ytterligare sjukfrånvaro.

Ny rutin för sjukanmälan minskar frånvaro

En annan ny rutin i båda kommunerna är att medarbetarna gör sin sjukanmälan till en hälsosupport där sjuksköterskor ställer följdfrågor, ger råd och eller slussar personen vidare till den vanliga vården.

– Inte sällan slutar det med att den som ringer trots allt går till jobbet. Andra har fått bättre stöd genom sjukvård eller hjälp att göra något åt det som gjort dem sjuka, säger Ingrid Wibom.

Minskad korttidsfrånvaro ger vinster

För att projekten ska går runt ekonomiskt måste korttidsfrånvaron minska med cirka 10 procent. Större minskningar innebär vinster för kommunerna och de privata utförarna.

– Sociala utfallskontrakt är ett verktyg för att testa nya typer av insatser. Det ska vara lättare att få aktörer att satsa preventivt om de vet vilka vinster en insats kan ge, både mänskligt och ekonomiskt, säger Tomas Bokström, projektledare på RISE Social and Health Impact Center.

RISE roll som oberoende kunskapspart i projekten är bland annat att föreslå lämpliga insatser och att bistå med uppföljning och mätning av effekter.

Projekt som ger resultat

Idén att dela på risker och vinster med privata aktörer kommer från Storbritannien. Där startade man 2010 ett projekt där investerare kunde få tillbaka sina pengar och även göra en vinst om andelen frisläppta fångar som återföll i kriminalitet sjönk till en viss nivå. Modellen, som internationellt kallas social impact bonds (SIB), har fått spridning och har vid utvärdering visat sig ge bra resultat.

De treåriga försöken i Örnsköldsvik och Botkyrka startades i höstas. Några resultat finns ännu inte, men de erfarenheter som gjorts är positiva.

– Fördelarna är framförallt tydlighet. Vi har jobbat med det här tidigare, men nu är allt mycket tydligare för såväl medarbetare och chefer som politiker, säger Nils Hörnström, personaldirektör i Örnsköldsvik.

Internationell uppmärksamhet

Projekten har uppmärksammats internationellt eftersom de har offentlig finansiering (men privata utförare). Nu finns förhoppningar om att fler privata aktörer även ska lockas av rollen som investerare. Att privat kapital och möjliga vinster skulle vara politiskt känslig tror inte Nils Hörnström:

– Nej, jag tror att det finns en gemensam syn kring det här. Det viktiga är att få ner sjukfrånvaron. Vi måste ha motiverade och friska medarbetare på plats för att kunna tillhandahålla en bra service.

Tomas Bokström hoppas att projekten ska locka fler inom offentlig sektor att prova sociala utfallskontrakt:

– Alla pratar om prevention men har svårt att få till det i praktiken. Om de potentiella utfallen inte är tydliga är det svårt att genomföra satsningar. Men när fler projekt omsätts i praktik ökar chansen att fler går från ord till handling.

Publicerad: 2019-02-12